En 300-årig gravsten på Felestads kyrkogård.

- Bengt Nordahl -

Gravstenen är ovanligt väl bevarad. Efter att ha grupperat bokstäverna till ord och namn, är det inte svårt att tyda texten, som har följande lydelse:

”Her under hviler S. Sven Wifveson, som döde i sit alders 60 år den 7 november anno 1694”. Bokstaven S före Sven står säkerligen för salig (= avliden). JHS = Jesus Hominum Salvator (Jesus människornas frälsare) eller In hoc signo (I detta tecken).

För flera år sedan sökte jag efter rötter bland stenarna på Felestads kyrkogård utan att finna några. Ett par liggande gravhällar strax nordväst om tornet befanns vara svårlästa, och de tycks inte ha intresserat mig heller. Nu har stenarna rests upp, och äntligen har en del av den omtalade gravstensinventeringen i kommunen kunnat förverkligas tack vare Kjell Anderssons insats. Det var också han, som tipsade mig om texten på den ena av dessa två gamla stenar, men tyvärr var det för sent att komma med i häftet ”Felestads kyrka och by”, där stenen borde haft en given hedersplats.

Vem var Sven Wilvesson, som föddes ca 1634 och dog 1694? (Hans dödsdag bör vara den äldsta kända i församlingen, eftersom kyrkboken från denna tid inte är bevarad.) Jag omnämner honom på flera ställen i häftet, men vi vet tyvärr inte särskilt mycket om honom. Mer känd är väl hans namne och brorsonson, som levde 1698-1756, och som flyttade först till Munkagårda och sedan till Norra Möinge. Den senares broder Årad Wifvesson har ju blivit omskriven i något mindre smickrande sammanhang.

Gravstenens Sven Wifvesson hade också en bror, som hette Årad Wifvesson, hustrumördarens farfar. Säkerligen var Årads och Svens far den Wiffiie Aaredsen, som nämnes 1634 (samma år som Sven troligen föddes), och som 1640 kallas Wibbe Aaridsen. Denne kan i sin tur vara son till den Aared Pofuelsen, som omnämnes 1591, vilket dock bara är en gissning.

Brodern Aared Wifuesön påträffas för första gången i 1657 års danska ”Mantals och Regenskabs Forteckning”, och 1664 upptas han med hustru, 2 drängar och 1 piga. Dessutom nämnes på samma gård ”en gamel Moder; föds af sönen”.

År 1671 står det ”i går brorn Swen Wifes och Morn”. Om gravstenens åldersuppgift är riktig, bör Sven då ha varit 37 år och fortfarande ogift. Det är osäkert, när han gifte sig, men 1685 lär han ha övertagit Felestad 2, eftersom det vid tinget 1698 omtalas, att Sven Wifvesson enligt ett städjebrev av den 25/5 1685 övertagit detta hemmansbruk. Det är också känt, att Sven Wifvesson under de sista två åren av sitt liv var kyrkvärd tillsammans med gästgivaren Åke Nilsson på Felestad 1.

Citze (Sissa) Wifvesdotter hette en syster till Årad och Sven Wifvesson. Hon bör ha gift sig ca 1658 med Bent Nilsön (1622-1676) i Norraby i Sireköpinge socken. Hennes första barn Boel föddes 1659. (Hette modern kanske Boel?) Både Årad och Sven var faddrar till flera av systerbarnen. Årads hustru Johanna (Christensdotter?) var gudmor till bl.a. sonen Wibe, döpt ”S. Hans dag” 1672. År 1797 hette Årads hustru dock Elna Olasdotter.

Pehr Wiffuesson, en pusselbit som inte passar in. Han upptas 1697 som dräng hos Wiffue Åradsson och dennes fader Åradh Wiffuesson på Felestad 6, och han gifte sig 3 sö i adv. samma år med Metta Assarsdotter från Norraby. Han dog där redan 1711 (troligen 39 år). Pehr kan inte vara bror till Sven och Årad, eftersom deras far måste vara död senast 1664, och Wifve Åradsson, som han upptas under, var själv född ca 1670.

Sven Wifvesson och hans hustru Kirstina Svensdotter hade döttrarna Sitze och Tora Svensdotter. De upptas bägge i 1699 års katekismilängd som döttrar till Truls Nilsson och Kirstina Svensdotter, men egentligen var de endast styvdöttrar till Truls. Om Sitze är inget känt, men Tora var först gift med gästgivarsonen Anders Jönsson och sedan med Knut Nilsson, även han gästgivarson men från Åkarp. Bröllopet mellan dottern i första giftet, Bente Andersdotter, och Måns Lind är känt tack vare ett rättsligt efterspel, vilket finns omnämnt i ”Släkt och Bygd” 1995:1 sid. 7. Huruvida Sven Wifvesson har några nutida ättlingar, är mig obekant, men för dem, som eventuellt har sitt ursprung från honom, måste denna gravsten vara av särskilt stort intresse.

Vem lät då lägga hällen över Sven Wifvesson? Troligen var det brodern Årad Wifvesson, som därmed ville hedra en avhållen avliden broder. Årad var nämndeman till 1701, då häradshövdingen den 15 mars ”gaf Rätten till kenna at Årad Wipas i Fillestadh har begiärt at Honom måtte efterlåte för sin ålders skull at afstå sin Nembdemans tienst till sin son som är en bofast Man i Fillestadh Wipa Årads”.

Den andra stenen är nästan likadan och tydligen av ungefär samma ålder. Den har en något kortare text och betydligt otydligare tecken. Att den verkar mera sliten, behöver dock inte innebära, att den är äldre. De två väsentligaste uppgifterna går tyvärr knappast att tyda, nämligen namnet och årtalet. Stenen verkar nersliten på årtalets plats. Det närmaste vi lyckats komma i våra försök att tyda den är: ”HER VNDER HVJLER S HAN? M DÖDE I SIT ALDERS ?8 ÅR DEN 12 APRIL ANNO ????”

Det går inte att komma på något känt namn, som passar in. Står bokstaven M möjligen för moder? I så fall står det: ”Her under hviler s(alig) hans m (oder) döde i sit alders ?8 år den 12 april anno ????” Men vems moder var det i så fall, och vad hette hon?

Gravvården över Sven Wifvesson är enligt min mening unik, eftersom den är lagd över en vanlig ofrälse under en tid, då man vanligen endast reste förgängliga träkors. Det senare borde vi kanske återgå till, så att man i framtiden slapp att köra billass med gravstenar till stenkrossen. Troligen har det dock en gång funnnits fler än dessa två stenar, men just dessa har fått ligga kvar, kanske på ursprunglig plats. De har undgått att bli sönderslagna eller att användas till annat ändamål, såsom till trappsten. Så kunde man faktiskt göra under det pietetslösa 1800-talet. När man 1862 byggde ny kyrka i Halmstad, placerades en gravsten från 1437 som trappsten, och där ligger den märkligt nog fortfarande kvar.

foto: Stig Pettersson