Härads- och sockengränser

Och andra gränsproblem inom Svalövs kommun

- Bengt Nordahl -

Vid årets släktforskardag i Lund försökte jag presentera ”Svalövsbygdens släkt- och folklivsforskarförening” (vilket långt namn!) med en karta med de 15 ingående församlingarna. Jag påpekade därvid, att dessa socknar förr ingick i två län och sex olika härader, vilket knappast är allom bekant. Mera känt är väl numera, att Svalövs kommun är uppdelad i fem olika riktnummerområden, vilket ytterligare understryker, att Svalöv är ett verkligt gränsfall. Nästan alla församlingarna ligger i utkanten av sitt härad, och många var i gamla tider delade mellan två eller t.o.m. tre härader, vilket förhoppningsvis framgår av den inledande kartskissen, och som jag mera ingående vill försöka reda ut i denna artikel.

Gränsstenar och häradsgränser.

Liksom milstolparna utmed de gamla vägarna utgör de stenar, som rests för att markera gränsen mellan två härader, minnesmärken från en gången tid med en annan avståndsindelning och en administrativ indelning, som nu förlorat sin betydelse. De gamla gränsstenarna, föregångare till våra dagars kommunskyltar, var förr försedda med vackert bemålade vapensköldar. Luggude hade en blå sköld med Andreaskors i silver, Rönneberga en grön rönn och en röd häst, medan Onsjö hade en duva i silver. Dessa stenar står (eller stod), där häradsgränserna gått sedan slutet av 1800-talet, då omfattande gränsjusteringar gjordes. Torrlösa, Ask, Norra Skrävlinge och Källs Nöbbelöv har alltid hört till Onsjö härad, och likaså har Svalöv, Felestad, Tirup och Billeberga hört till Rönneberga. Fast under den danska tiden räknades Felestad till Onsjö, medan Källs Nöbbelövs häradstillhörighet tycks ha skiftat. Stenestad däremot tillhörde förr Södra Åsbo härad och Kristianstads län, och inte förrän vid kommunsammanläggningen 1952 överfördes Stenestad till Malmöhus län.

Kågeröd delat mellan tre härader.

Före gränsjusteringarna på 1880- och 90-talet var fem av socknarna uppdelade på två härader och en på tre. Det senare gäller Kågeröds socken. Den del som gränsade till Konga tillhörde Onsjö härad, både fastigheterna norr och söder om Knutstorps gård. Detta visar tydligt rekognosceringskartan, som annars ofta saknar gränsmarkeringar. Enligt en gammal skämtsam uppgift sammanstötte de tre häraderna, där Knutstorps herresäte är beläget, så att borggården låg i Luggude, ladugården i Onsjö och vedbacken i Rönnebergs härad. (Se Släkt och bygd 1995:2 s 10.)

Gränsstenen vid vägen mellan Möllarp och Axelvold. (Foto: Stig Pettersson)

Följande fastigheter inom Kågeröds socken upptas under början av 1800-talet under Onsjö härad: Björkebacken, Björkebackehus, Båhus, Bögerup, Svartingstorp, Stora och Lilla Teglaröd, Lejeshus, Hallahus, Eskilstorp, Skyttagårdshus, Fårahus, Calmarhus (Urtahus), Åkesholm, Perstorp, Hägnadshus, Långaröd (finns även i Konga), Nygård, Reflinge, Storegårdshus (Storegården i Torrlösa), Dammsgård, Trånhemsbod, Böckershus, L. Trånhem, Ekeshus, Heagården, Hästhagen och Uppsala.

Den del av Kågeröds socken, som tillhört Onsjö härad, med undantag av Svinalejet, överfördes vid 1889 års ingång till Luggude härad. I skogsområdet Svinalejet, som ligger vid Kvärk, fanns torpet Lejeshus, och det överfördes samtidigt till Konga socken (enl. kyrkoboken).

Under Rönnebergs härad upptas: Fågelsång, Benarp, Assartorp, Västerslöf, Risagården, Såghus, Möllarps säteri, Kråkemöllan, Grytekull, Skipadrätten (2 gårdar), Skiperhus, Stora och Lilla Bjärnarp (Bjärnarp finns även i Konga), Axelvolds mölla, Lunnanäs, Jordboden, Rutenborg (även kallat Skockahus), Todarpshus och Brödhus (även Brödlösa eller Tyskahus).

Det är många namn, men dessa gårdar och torp har aldrig utgjort några bybildningar, utan de har i stort sett legat på sina nuvarande platser, i de fall de ännu finns kvar. En del är endast namn på en gammal karta, om man ens finner dem där, och i bästa fall utgör de en överväxt ruin eller ett stenkummel.

Som synes hörde och hör bl.a. Skipadrätten och Bjärnarp till Kågeröds socken och ligger avskilt från övriga delen av församlingen, vilket framgår av kartan. Flera av fastigheterna i Rönnebergs härad överfördes 1891 till Svalövs socken, och så sent som 1958 överflyttades även en mindre del av Skipadrätten till Svalöv. Varför Axelvolds gård förr hört till Svalövs församling, liksom det gör i våra dagar, medan så många närliggande gårdar och torp hört till Kågeröds, har en alltför komplicerad historisk förklaring för att tas upp i detta sammanhang.

Halmstads och Sireköpinge socknar.

Bägge dessa socknar tillhörde både Luggude och Rönnebergs härader. Själva Halmstads by var delad, och här följde häradsgränsen bäcken. Den norra byn, den största med kyrka och prästgård, låg i Luggude, medan den södra låg i Rönneberga. Eftersom samma nummer återkommer i båda bydelarna, kan man lätt hamna fel.

På nedanstående detalj finns inritad häradsgränsen , som delar Halmstads och Sireköpinge socknar. Lägg märke till Tågarps by och Tågarps gästgivargård.

Delningen av Sireköpinge socken är nog mindre känd. Sireköpinge, Kläsinge, Brödåkra och Videlycke liksom Tågarps gästgivargård tillhörde Rönnebergs härad. Däremot hörde Norraby, Norrlycke och Tågarps by till Luggude, och det som benämnes Norrlycke rote lär tidigare ha tillhört Halmstads socken. När man studerar rekognosceringskartan, finner man, att Norraby by saknas, och Tågarps by låg inte, där våra dagars samhälle ligger, utan norr om dalgången vid vägen mot Sireköpinge. Endast gästgivargården låg i dalen vid den stora allfarvägen, och efter järnvägens tillkomst på 1860-talet växte Tågarp upp på sin nuvarande plats vid gränsen till Gluggstorp i Ottarps socken.

Ytterligare ett exempel på att häradsgränser delat socknar, har vi i Norrvidinge. Ända till 1936 tillhörde Norrvidinge by och hemmanet Torup Harjagers härad, men från 1937 års ingång överfördes denna del av socknen till Onsjö härad, dit den övriga delen av socknen redan hörde.

Byar delade i två socknar.

Att gårdar hade jord i två socknar förekom förr t.ex. vid Axelvold, och det är självklart ännu vanligare numera i samband med sammanslagningar till stora brukningsenheter. Det berättas även ibland om, att hus varit delade av sockengräns (kommungräns).

Det finns ett par exempel på byar inom Svalövs nuvarande kommun, vilka var delade mellan två socknar. En del av Gissleberga by (nr 6-13) ligger fortfarande inom Norrvidinge socken, medan resten är belägen i Norra Skrävlinge. Gissleberga kvarn, en f.d. vattenkvarn, är nr 13 och ligger således i Norrvidinge församling. Inom parentes kan nämnas, att påmedeltiden bildade fyra gårdar i Gissleberga och sex gårdar i Håstenslöv biskopslänet Gissleberga län.

Det andra exemplet är Södra Möinge. De förut till Saxtorps socken och Harjagers härad hörande fastigheterna nr 7-13 överfördes fr.o.m. 1952 till Billeberga församling, dit de övriga gårdarna i byn redan tidigare hörde. Norra Möinge ligger emellertid i Asmundtorps socken.

Delar av Konga och Röstånga tillhörde N. Åsbo härad.

Konga liksom Röstånga socknar var delade mellan två härader, nämligen Onsjö i Malmöhus län och Norra Åsbo i Kristianstads län. I Konga var det endast Klåveröd i den nordligaste delen av socknen, som före 1886 tillhörde N. Åsbo härad, men i Röstånga var det mera komplicerat. Härsnäs, Nackarp och Ugglaröd låg i sin helhet i N. Åsbo, medan Kolema by var delad, så att gårdarna nr 5, 6 och 7 fanns under N. Åsbo härad. Gränsdragningen mellan byns båda delar berodde på, att de nämnda hemmanen ingått i Herrevadsklosters birk, och före laga skifte fanns det ingen gräns i terrängen, eftersom byns gårdar bildade ett normalt bysamfund med ägoblandning. I äldre mantalslängder visar det sig, att gårdarna i N. Åsbo härad numreras 1-3, och gårdarna i Onsjö 1-4. Detta underlättar knappast för släktforskarna.

Birk var under den danska tiden ett område, inom vilket konungen förbehållit sig eller åt dess ägare förlänat rättighet att utöva domsrätt och upptaga böter (birkerätt).

Varför följde inte häradsgränserna sockengränserna?

Delningen av socknar i flera härader medförde naturligtvis en del problem. (Se artikeln ”Prästavägen mellan Kågeröd och Stenestad” i förra numret.) Man fick t.ex. ha olika fjärdingsmän, som utsågs av sockenstämman. 1857 begärde kronofjärdingsmannen Per Christensson i Kågeröd löneförhöjning från 30 till 50 specieriksdaler. 1858 avgjorde sockenstämman, att ”lönen för fjerdingsmansbestyret inom Luggude Härad här i Socknen bestämdes till 40 Sp Rd smt”.

Det var kanske snarare sockengränserna, som inte följde häradsgränserna, eftersom häraderna säkerligen är äldre än socknarna. Det är osäkert, hur gammal häradsindelningen är, men något häradsnamn finns omnämnt redan på 500-talet av den gotiske historieskrivaren Jordanes.

Intressant är också att konstatera, att tingsplatserna ingalunda alltid var så centralt belägna. I Onsjö var Ö. Karaby ett häradscentrum, innan tingsplatsen kanske redan under dansk tid flyttades till Vittskövle by. Åren 1705-1776 var tingsstället emellertid Annelöv, vars kyrkby visserligen låg i Onsjö härad, men det var, som kartan visar, långt för t.ex. Kongaö-borna, vilka ganska ofta processade vid tinget. Fast längst hade förvisso de, som bodde i Hallaröd. Centralare blev det, sedan tinget började hållas i Åkarp fr.o.m. det laga hösttinget 12/11 1776.

Rönnebergs härads ursprungliga tingsplats låg på Rönnebersga backar. Det lär t.o.m. ha funnits ett tingshus i byn Rönneberga, vilket revs före storskiftet. Då man 1683 införde det svenska rättssystemet, hölls det första tinget på Årups gård i Billeberga socken, och under 1700-talets förra hälft sammanträdde man i Annelöv (Onsjö härad), varefter ting hölls i Glumslöv 1747-1874. Därefter blev Åkarp (Marieholm) tingsställe för Rönnebergs, Onsjö och Harjagers tingslag.

Har den gamla häradsindelningen intresse för oss släktforskare?

Svaret är obetingat ja, och intresset är inte endast historiskt. Alla släktforskare söker väl förr eller senare efter befintliga bouppteckningar, och de flesta får någon gång anledning att söka i mantalslängder och troligen också domböcker. Då är det nödvändigt att veta, huruvida anfadern eller anmodern bodde i Halmstad nr 5 i Rönnebergs eller Luggude härad eller att känna till, att Kolema 5 ska sökas i N. Åsbo härad, annars finner man inte, vad man söker.

Att finna någon karta, som visar både sockengränser och de gamla häradsgränserna visade sig vara omöjligt. Det blev därför nödvändigt att rita in häradsgränserna på en kopierad karta med socknarna i Svalövs kommun, men det måste påpekas, att gränserna endast är schematiska. På ett litet hembygdsmuseum i Villands härad fann jag emellertid nyligen en Skånekarta upphängd på en gammaldags karthängare. Kartan var indelad i socknar och härader, och eftersom den var från 1883, var det de gamla häradsgränserna. Jag kunde då konstatera, att de stämde väl överens med dem, som jag ritat.(Aktuell del av kartan finns avfotograferad och förstorad i vår lokal.)

Källor:
Mantalslängder
Skånes ortnamn, del 14 och 16
Skånska stenar berättar)
Onsjöbygden 1955