Jordbruket på Djäknebol 1760 - 1865.- Gösta Olsson -Hos några vänner hittade civilekonomen och historikern Lennart Andersson Palm för några år sedan en räkenskapsbok för klockaregården Djäknebol. Anteckningarna ger intressanta upplysningar om odlingen och avkastningen av olika grödor under de drygt hundra åren mellan 1760 och 1865 och de har använts för att sammanställa en bok med titeln "Gud bevare utsädet". Namnet Djäknebol betyder klockarens, eller på danska degnens, bol. Och bol var i Skåneland benämningen på en liten gård. Den aktuella klockaregården låg i Torups församling, belägen i östra Halland nära gränsen till Småland och vid nuvarande vägen Halmstad - Jönköping. Klockare i församlingen och lantbrukare på gården var under den aktuella perioden fyra generationer av släkten Ausell. Djäknebol var en liten gård i en mager bygd, men med sitt 1/6 dels mantal tillhörde den dock en av de vanligaste storlekskategorierna i socknen. Den odlade arealen utgjorde 1760 tre tunnland, ökade fram till 1810 till fem tunnland men minskade därefter något fram till slutet av 1840-talet. Under de sista årtiondena skedde en ökning av den odlade arealen till ca åtta tunnland. Efter storskiftet av Torups inägor 1789 och en del senare jordbyten blev den odlade jorden helt utbytt mot annan åker. Förutom åkern hörde till gården betydande arealer av mossar och ljunghedar samt en del skog. På gården bodde förutom klockarefamiljen en dräng och en piga. Uppgifterna om djurhållning och utfodring är sparsamma. Men en bouppteckning 1819 visar att det fanns en häst, två stutar, tre kor, en kviga och några smådjur (tabell 1). Hästen behövdes för klockarens resor i församlingen. Transporter i jordbruket och brukningen av jorden sköttes med stutarna. Tabell 1. Djur på Djäknebol enligt bouppteckning den 28 april 1819.
Källa: Halmstads häradsrätt. bouppteckning 1819 efter Anna Ausell. Bokens intressantaste del är den som behandlar växtodlingen. Denna bedrevs som ensäde i den betydelsen att hela åkerarealen besåddes varje år. Det förekom alltså ingen regelbunden träda. Men på de olika skiftena förekom en omväxlande odling av olika stråsädesslag och mot slutet av perioden även potatis. Däremot förekom ingen odling av vallväxter eller rotfrukter. Det unika med boken är att odlingarna på varje enskilt skifte på Djäknebol redovisas för perioden 1759-1865. Härigenom kan alltså växtföljderna följas. För perioden redovisas årsvis använd utsädesmängd av olika växt-slag, första såningsdag för olika växtslag, gödselns fördelning till olika skiften samt avkastningen för de olika grödorna. Dominerande sädesslag var havre och blandsäd. Kornets andel var relativt stor under 1760-talet men minskade sedan kontinuerligt under hela perioden. Av råg odlades både vårråg och höstråg. Vårrågen dominerade fram till omkring 1800, därefter var höstrågodlingen störst. Blandsäden bestod vanligen av vårråg och havre och det var endast vid enstaka tillfällen som det odlades korn-havre blandsäd. Råg-havreblandsäden användes till vardagsbröd och tillsammans med potatis till brännvin. Höstvete odlades inte och vårvete endast på små arealer och inte varje år. Under 1800-talet ökade potatisarealen kraftigt. De avkastningsuppgifter som lämnas här är liksom i annan äldre agrarhistorisk litteratur de s k korntalen. Härvid relateras skördens volym till utsädets. Om man sådde en tunna och skördade tre, var bruttokorntalet tre. För att få nettokorntal drogs utsädet av från skörden. I det aktuella exemplet blev det alltså två. Tabell 2. Bruttokorntal för några av de viktigaste grödorna på Djäknebol i genomsnitt för perioden 1760 - 1865.
De redovisade korotalen visar en rimlig överensstämmelse med motsvarande värden vid likartade odlingsbetingelser. Under den redovisade 100-års-perioden påvisas ingen tydlig skördeökning per arealenhet. Den som vill veta mera om jordbruket på Djäknebul mellan 1760 - 1865 kan beställa Lennart Andersson Palms bok "Gud bevare utsädet" från Kungl. Skogs- och Lantbruksakademien, Box 6806, 113 86 Stockholm. Boken kostar 185:- kr plus porto. Men den kan också lånas på Svalövs bibliotek. |