Svalövs Kyrka- Gunnar Håkansson -En historisk tillbakablick. Föredrag hållet i Svalövs kyrka i samband med firandet av "Tidernas kyrka".
I Danmark segrade kristendomen under första hälften av 1000-talet. Som en följd av detta upphörde vikingatågen. Dessa rövar- och plundringståg var inte förenliga med din nya läran. Männen stannade i stället hemma och sysslade med fredliga värv. StavkyrkorKyrkor byggdes. De första var s.k. stavkyrkor av trä. Ekstockar klövs, ställdes vertikalt intill varandra, grävdes ned ett stycke i marken och försågs med tak. Ingen stavkyrka finns bevarad i vårt landskap, men 31 sådana finns kvar i Norge och en enda i Sverige. Hedareds kapell i Västergötland. De byggdes i regel på offerplatser, där man dyrkat de gamla gudarna såsom Oden, Tor och Frej. Vid utgrävningar under kyrkor i bl.a. Annelöv, Hammarlunda och Svensköp har man funnit rester av trä, vilket stärker uppfattningen om att stenkyrkor byggdes på de gamla stavkyrkornas plats. Kungen Sven Estridsen (1047 - 1074) såg möjligheten att stärka kungamakten genom att stödja sig på den framväxande kyrkan. Han indelade Danmark i stift. Dessa styrdes av en biskop, en adelsman som svurit kungen trohet. Denne inskärpte i sin tur för prästerna ute i församlingarna, att de skulle predika lydnad för kungamakten.
TiondenKungar och stormän skapade sig förmögenheter och kunde ge rika gåvor till kyrkan, vilket rnöjligjorde byggandet av stenkyrkor. Men den viktigaste inkomstkällan för kyrkan blev den beskattning som infördes omkring 1130 och gick under benämningen tionde. Exempelvis var ti onde kalv, vart tionde lamm, var tionde sädeskärve gick till kyrkan. Samma förhållande gällde jakt och fiske. I Danmark blev tiondet delat i tre delar: till biskopen, sockenprästen och sockenkyrkan. Någon fast andel till de fattiga var inte avsatt, vilket var brukligt i andra länder. Våra förfäder i Skåne ställde, missnöjda med detta förhållande, till uppror men blev blodigt kuvade av ärkebiskop Absalons här. SkärseldenKyrkans lära om skärselden berörde starkt människornas tankesätt. Deras själar skulle på sin våg till himmelriket gå igenom denna eld för att renas från synder. Lidandet kunde dock. förkortas genom förböner och särskilda gudstjänster i kyrkor och kloster, s.k. själamässor. För dessa tjänster gav anhöriga till de avlidna gåvor, ofta rikliga sådana, till kyrkan. Mårten StenmästareI samband med kyrkans starkt växande inkomster vidtog en intensiv kyrkobyggnadsperiod i hela Danmark. Fram till 1241 byggdes ca 2000 stenkyrkor, varav ca 300 i Skåne. Lunds domkyrka invigdes 1145. Skickliga yrkesmän blev utan arbete. De kunde då sysselsättas vid kyrkbyggen ute i socknarna. Med ledning av på museum i Lund bevarade skulpturer och dekorationer från Svalövs gamla kyrka har man kunnat fastslå, att byggmästaren till denna var Mårten Stenmästare och tidpunkten mellan 1150 och 1175. Den byggdes liksom domkyrkan i romansk. (rundbåge) stil. Materialet var gråsten med sandsten till utsmyckning av t.ex. portaler. Kyrkan byggdes som de flesta andra skånska kyrkor med långhus, kor och en absid åt öster. Den hade två ingångar, kvinnornas åt norr och männens åt söder. Den södra portalen fick en mera påkostad utsmyckning, ty genom denna utgick processioner, exempelvis under våren till åkrarna för att välsigna den spirande grödan. Trätaket ersattes under 1400-talet av murade valv. En klockstapel byggdes, när sockenborna fick råd att bekosta en stor kyrkklocka. Den stod i sydvästra hörnet av kyrkogården. Ett vapenhus tillbyggdes också under 1400-talet vid södra ingången. Inga kyrkbänkar fanns. Församlingsborna fick stående åhöra mässan, vilken hölls på latin. Munkar i SvalövUnder medeltiden hade munkarna på Herrevadskloster ett mycket stort inflytande över Svalöv. Resterna av detta kloster finner vi idag utanför Ljungbyhed. Det tillhörde en klosterorden, Cistercienserorden, grundad i Frankrike i början av 1100-talet. Denna orden. hade en mera praktisk inriktning än de tidigare mera kontemplativa ordnarna. Den framhöll kroppsarbetets betydelse. Klostrets huvudsak1iga inkomster skulle komma från eget jordbruk. Till sin hjälp hade munkarna lekbröder (icke invigda munkar). En abbot och tolv munkar sändes ut för att grunda ett nytt kloster. En sådan grupp kom 1144 till Rönneåns dalgång och slog sig ned vid Herrevad tillsammans med 9 lekbröder. Där byggdes ett kloster. Mässor, omhändertagande av fattiga och sjuka, läsning ur heliga skrifter jämte jordbruksarbete fyllde deras dag. De förde med sig nya lantbruksmetoder och nya kulturväxter såsom fruktträd, bärbuskar och medicinalväxter. Genom gåvor växte klostrets rikedomar, så att det vid slutet av medeltiden ägde omkring 300 gårdar. Så gott som hela Svalöv tillhörde klostret. Bynamnet Munkagårda liksom beteckningen Munkarumporna på åkertegar i Tarstad är namn som lever kvar från klostertiden. Herrevadsgatan påminner oss också om den tiden. Men med växande rikedomar försvann den enkelhet och stränghet som utmärkte klosterlivet, och klostrens anseende sjönk. Vällevnad och lättja vann insteg. Interiör från Svalövs gamla kyrka ReformationenMartin Luthers reformationstankar spred sig förvånansvärt snabbt hit upp till Norden, från det att han 1517 spikade upp sina berömda 95 teser på dörren till slottskyrkan i Wittenberg. På en riksdag 1536 beslöt Christian III, att Danmark skulle omfatta den evangelisk-lutherska läran. Kungen blev kyrkans överhuvud. Kyrkors och klosters egendomar drogs in till staten. De för sockenborna mest märkbara förändringarna blev att predikan hölls på dansk, psalmerna sjöngs på danska, bibeln översattes till deras eget språk, inga själamässor lästes, helgondyrkan avskaffades och helgonbilderna togs bort från kyrkan liksom rökelsekar och vigvatten. Efter någon tid sattes kyrkbänkar in. Om kyrkmålningar funnits i Svalövs gamla kyrka vet vi inte. FörsvenskningenÖvergången till Sverige efter freden i Roskilde 1658 blev svår även för Svalövsborna. Det var inte med glatt hjärta som Lauridts Iffersen från Norra Svalövs by på Malmö rådhus svor den svenske kungen sockenbornas trohetsed, till yttermera visso inför en tom tronstol. Försvensk-ningen satte snart in trots löfte om motsatsen. Prästerna ålades att predika på svenska klädda i svensk prästdräkt. De åstadkom ett blandspråk som knappast någon sockenbo förstod. Präst och klockare skulle lära barnen att läsa på svenska, ett viktigt led i försvenskningen, som trots allt motstånd gick förvånansvärt snabbt. Ett universitet grundades i Lund redan 1668. De blivande prästerna skulle där utbildas på svenska. Ständiga reparationerSvalövs kyrka beskrevs vid denna tid som bristfällig och i behov av ständiga reparationer. Omkring 1710 lades ett nytt blytak, nya kyrkbänkar sattes in jämte en ny predikstol. Den gamla var Så förfallen, att när kyrkoherden där uppe stod, skedde det med fara för att falla neder. I mitten av 1700-talet förlängdes långhuset med 10 alnar, och kyrkorummet målades i vackra färger. Under 1800-talet inträffade den stora folkökningen. Kyrkan blev snart för trång, 180 sittplatser för 1100 sockenbor. Den beskrevs också som osund och fuktig, torftig i fråga om utstyrsel och dåligt underhållen. Men vem skulle bekosta en ny? Olustig tvistÄgaren till Axelvolds säteri, av ätten Berg von Linde, var sedan 1760 kyrkans patronus. Som sådan ägde han att uppbära kyrkans inkomster, svara för dess underhåll och tillsätta (och avlöna) präst. Men patronus hävdade, att en nybyggnation inte ingick i hans skyldigheter. En olustig tvist uppstod mellan honom och Svalövs församling. Domkapitlet, länsstyrelsen, kammarkollegiet, häradsrätten och Högsta Domstolen blev inblandade. I en dom 1874 fastslogs, att patronus inte hade någon byggnadsskyldighet.
Han skulle inte vidkännas några kostnader utöver de intäkter,
som patronatsrätten gav. En ny process öppnades mot patronus
angående dennes skyldighet att redovisa de kyrkliga medel som
till honom influtit åren 1761-1869. Ingen särredovisning
för kyrkan fanns. 1876 träffades slutligen en överenskommelse.
Församlingen fick 6600 kronor som hjälp till ett nytt kyrkobygge.
Patronaträtten upphörde 1881 efter anhållan hos Kungl.
Maj:t, utom vid tillsättning av präst, men Albin Holm blev 1897
den av patronus sist tillsatte kyrkoherden.
Den nya kyrkanKyrkans förfall var 1875 så stort, att församlingen vid vite ålades att bygga en ny. Samma år förelåg en ritning och ett kostnadsförslag om 43.936 kronor och 10 öre. Vid en entreprenad-auktion fick byggmästare Nils Andersson från Malmö uppdraget att bygga Svalövs nya kyrka. Den nya kyrkan byggdes och en ny kyrkogård anlades på andra sidan landsvägen. Den gamla revs efter tillstånd fullständigt, och rivningsmaterialet användes till den nya. För att finansiera nybyggnationen upptogs lån, bönderna fick fullgöra 300 körslor och torpare och husmän 360 dagsverken, allt utan ersättning. Kyrkan byggdes av tuktad gråsten och kläddes med Svalövstegel. På den gamla kyrkogården markerades det Berg von Lindeska gravkoret med en överbyggnad. Den 28 juli 1878 invigde biskop Flensburg Svalövs nya kyrka. Predikan hölls av kyrkoherde Josua Colliander. Från den gamla kyrkanFrån den gamla kyrkan tillvaratogs den medeltida dopfunten av sandsten med bilder i relief av Jesus och Petrus (Jesus med en bok och en vä1signande hand och Petrus med Himmelrikets nyckel) och likaså dopfatet av mässing. Vidare bevarades kyrkklockan, orgelharmoniet från 1860 och den gamla offerstocken (tyvärr stulen för en del år sedan). De flesta inventarierna skingrades. På Historiska Museet i Lund återfinns en kapitäl med för Mårten Stenmästare typiska djurskulpturer (tidigare nämnt), en madonna skuren i trä (kallad för Svalövsmadonnan) från 1300-talet,två processions- och ett triumfkrucifix. Madonnan och triumfkrucifixet påträffades undanstoppade i ett utrymme i tornet så sent som 1908. Den gamla altartavlan målad 1654 är helt försvunnen. ThorvaldsenTill den nya kyrkan inköptes Thorvaldsens Kristusbild. Kyrkoherde Colliander skänkte predikstolen med de fyra evanqelisterna och syföre-ningen ugnarna. Den första kyrkorgeln tillkom 1895. Glasmålningarna i koret är en gåva av riksdagsman Per Bondesson och hans maka, 1921. De flesta inventarierna i Svalövs kyrka är gåvor från församlingsbor. Offerviljan har under årens lopp varit stor. Dessas historia får anstå till ett senare tillfälle.
|