Omslaget
Släkt och Bygd 97:2

Blandat om mantalslängder

- Bengt Nordahl -

Häftet om släktforskning i Konga och Ask blev tydligen ganska efterfrågat och fick genom en oväntad notis i Släkthistoriskt Forum även långväga spridning. Om det sedan blev till nytta och glädje för någon är en annan sak, men det visar, att det finns behov av hjälpmedel för att forska i dessa två socknar. Jag vet, att det var någon, som saknade mantalslängder efter 1759, och några förklaringar till mitt urval hade tyvärr inte kommit med. Som jag skrev i artikeln i förra numret, har jag skrivit av en del av kammararkivets äldre mantalslängder, vilka endast finns tillgängliga på rullfilm (samt på riksarkivet).

Mantalslängderna upprättades i tre exemplar av häradsskrivaren, som behöll det ena, medan ett exemplar gick till länsstyrelsen och ett till kammarkollegium i Stockholm. I bästa fall kan alla vara bevarade, de två förstnämnda vid landsarkiven och det senare vid riksarkivet, och det var även detta, som blev filmat av mormonerna. Flertalet av länsstyrelsens exemplar finns på mikrokort vid landsarkivet. Eftersom mantalslängderna ofta är tjocka volymer, utgör varje volym tjocka buntar med kort, men det finns register över häraderna med tillhörande socknar, och det anges på varje kort, vilka sidor detta omfattar, varför det går snabbt att söka. Tyvärr börjar dessa mantalslängder inte förrän 1766 vid M-län. Varför har jag aldrig fått någon förklaring på. De tidigare mantalslängderna förekommer även ganska sporadiskt. Varför de helt saknas från 1730-talet är märkligt. Naturligare är, att det knappast finns någon från 1710-talet.

Äldre mantalslängder liksom danska skattelängder finns på landsarkivet, men de måste beställas, och märkligt nog har man endast råd med en gammal och sliten rullfilmsläsare. Mina avskrifter har jag därför gjort antingen på Kirsebergs bibliotek, där filmerna dock ofta är utlånade, eller på stadsarkivet i Malmö. Däremot finns sedan länge 1699 och 1700 års samt några andra ännu äldre mantalslängder fotokopierade, liksom samtliga katekismilängder, och de finns lättillgängliga på bokhyllor i landsarkivets forskarsal. Problemet med äldre mantalslängder före 1690-talet är, att hemmanen i byarna saknar nummer, och det är osäkert, om brukarna alltid tas upp i samma ordning. Det är därför endast på ensamgårdar och pargårdar som Boarp och St. Hjortaröd i Ask, som man med säkerhet kan identifiera innehavarna.

Hustruns namn är ett stort problem

Man kan lägga märke till, att i äldre mantalslängder under en viss tid, t.ex. år 1711, uppges som regel hustruns förnamn. Detta är en lyx, som tyvärr sedan helt försvinner till stort förfång för oss släktforskare. Det är också fantastiskt, att 1696 års katekismilängd för Konga och Ask (liksom för t.ex. Felestad) upptar hustruns fullständiga namn. Det är därför, som jag gjort avskrift av dessa, vari en del namn var ganska svårtydda. (Orginalen finns i domkapitlets arkiv.) 1744 års katekismilängd uppger dock endast hustruns förnamn. Som jämförelse kan nämnas, att 1698 års katekismilängd för Kågeröd upptar hustrun utan namn. Detta överensstämmer bra med prosten Herlins noteringar i kyrkoboken. En anmoder till min fru föder tio barn, kyrkotas lika många gånger, bär barn till dopet och antecknas slutligen som begraven, vid alla tillfällen som mannens hustru utan att namngivas.

Mantalspenning

1653 bestämdes, att mantalspenning skulle betalas av alla vuxna mellan 15 och 63 år. Dessa upptas genom åren på olika sätt, ibland bara med ett streck i lämplig kolumn, men senare även med namn. Kommentarerna i anmärkningskolumnen är ofta intressanta och förklarar, varför någon är skattefri. I 1759 års mantalslängd för Ask är gossen Johan på Ask 8 "bråtfällig" (fallandesjuk), Jeppe Larsson på Sånarp 9 är blind, och drängen Per uppges vara reservkarl, dvs han tjänstgjorde som reservryttare och var därför befriad liksom ryttare Hagman i Asks ryttarhus. Likaså bor i Allarps ryttarhus två hustrur med namnet Bengta, vars män "tienar" som ryttare.

Hur många fönsterlufter hade gården?

Med tiden blir kolumnerna fler, och man får veta, inte bara vem som betalade tobaksskatt, utan även vem som hade fickur av silver eller guld, och hur många större eller mindre fönsterlufter gården eller gatehuset hade (2 skilling st för de mindre och 4 skilling för de större). År 1800 var det inte bara klockare Malmqvist på Ask 1, som var ägare till ett silverur, utan även sockenskräddare Nils Pehrsson innehade ett dylikt. Klockaren hade inte mindre än 5 större fönsterlufter, medan gatehusen ofta hade endast ett litet glasfönster eller t.o.m. inget. I senare mantalslängder får vi även veta, hur många som nyttjade vin, kaffe eller te, vem som innehade kortspel, och hur stor brännvinspannan var.

I stället för försvunna kyrkoböcker.

Mantalslängderna kan alltså vara intressanta att studera, men främst användes de väl som ersättning för husförhörslängderna, innan dessa börjar. Skall de helt ersätta försvunna kyrkoböcker, måste man gå igenom längd efter längd och anteckna, vilka personer som finns upptagna. Ofta står fadern med hustrun upptagna som inhyses, men då gäller det att avgöra, om det är fadern till honom, henne eller ingen av dem.

1781 upptas på Konga 11 1/8:
Jeppa Andersson H
Inhs Jöns Andersson
dito Anders Pärsson Hust Troen

1779 upptas:
Jeppa Andersson Ihs mod. Troen 1 B
Inhs Anders Pärsson "Gl afstådt Hmt"

(Var fadern död? Vem var Anders Pärsson?)

1778 ges förklaringen:

Anders Pärsson H Son Jeppa 1 B

Det är förbryllande, att föräldrarna upptas var för sig 1779 (och 1780), innan sonen Jeppa gift sig, vilket visar, att det är vanskligt att avgöra, om den ene av föräldrarna är död. Genom att fortsätta bakåt, kan man få reda på fler barn, vilka namnges, när de fyllt 15 år. Redan 1769 upptas sonen Jäppa.

Anna Olsdotter i Gryttinge

Jag fick i våras förfrågan om föräldrarna till hustrun Anna Olsdotter i Gryttinge (Torrlösa), född i Konga 3/1 1774. Eftersom Anna bör ha varit 15 år 1790, tog jag mantalslängden för detta året och sökte igenom Konga socken efter någon Ola med en dotter Anna. På Norra Djurup 2 (inte långt från Gryttinge by) fann jag "Ola Rasmusson H dr Pär 17 år dot Anna 2 B". Att jag här funnit fadern till Anna Olsdotter var troligt men inte säkert. I bouppteckningsregistret för Onsjö härad fann jag två bouppteckningar, som kunde avse föräldrarna:

Rasmusson Ohla Djurup - 1793-7-57
(gm Hanna Pehrsd.)
Pärsdotter Hanna änka N. Djurup - 1831-32-309

Den senare bouppteckningen efter änkan Hanna Persdotter upptar som bröstarvingar bl.a. dottern Anna gm f. åbon Christen Olsson från Gryttinge, och därmed var det klart, vilka som var Annas föräldrar. I den första får man endast veta, att Anna var 19 år, men dessutom ger ingressen ett par andra upplysningar av mycket stort intresse, nämligen å Enkans vägnar infant sig Pär Mårtensson i Boarp och å de omyndigas vägnar Anders Svensson från Allarp. Bägge var kända av mig, Pär Mårtensson som min och Anders Svensson som min frus förfader. Den senares svärfader hette Jöns Rasmusson, som dog redan 1779, men märkligt nog finns det en bouppteckning efter honom, och denna bevisar, att Jöns Rasmusson och Ola Rasmusson var bröder. Per Mårtensson var kusin till Hanna Persdotter, vars far visar sig också ha hetat Per Mårtensson. Med hjälp av egna tidigare forskningar och Ragnar Odhnoffs gick det att komma fem generationer bakåt på Anna Olsdotters fäderne och möderne, men då finns det dock några frågetecken, som kanske kan klaras ut i framtiden.

I min tidigare artikel, anser jag inte, att jag tillräckligt betonade mantalslängdernas betydelse som ersättningskälla för saknade kyrkoböcker. Jag har här försökt visa, att man i gynnsamma fall kan klara sig t.o.m. med enbart mantalslängder, men då bör de finnas tillgängliga för varje år.

Kan kyrkoböckerna rekonstrueras?

Ett försök att rekonstruera delar av Konga och Asks brunna kyrkoböcker har nyligen startats av mig och Stig Pettersson i Ask. Det gäller främst årtiondena närmast före prästgårdsbranden. Framtiden får utvisa, vilket resultatet blir av detta projekt.

Ask och Konga databasen

Omslaget