Förutom de omkomna och den materiella förlusten hade branden i Konga prästgård också den beklagansvärda och olyckliga följden, att hela pastorsämbetets arkiv förstördes. Den personliga tragedin har vid det här laget förbleknat, men konsekvensen av förlusten av kyrkoarkivet är förvisso större i våra dagar än den närmaste tiden efter olyckan.

Självklart är det en chock och besvikelse för en släktforskare att konstatera, att det inte finns några kyrkoböcker. Många anser det kanske därmed vara färdigforskat. Det finns dock vissa möjligheter att komma vidare med hjälp av olika tillgängliga alternativa källor. Dessa kan självklart inte helt ersätta väl förda kyrkoböcker. Forskningen kräver dessutom både tid och tålamod och leder långt ifrån alltid fram till säkra resultat.

Det värsta är naturligtvis, att ministeralboken (dop-, vigsel- och dödbok) saknas för tiden före branden. Den äldsta födelseboken börjar dock 1813. Det finns även en husförhörslängd från 1811 (Konga AI:l) med uppgifter om både ålder och födelsedatum men inga betyg. En s.k. kommunionlängd från 1814 har liknande innehåll som längden från 1811, men två längder från 1815 respektive 1816 innehåller enbart gårdens och personernas namn samt datum för nattvardsgång under året.
 

Jag har själv använt mig av följande ersättningskällor:

-Grannförsamlingarnas kyrkoarkiv.
-Bouppteckningar från Onsjö härad (bou).
-Mantalslängder (mtl) och jordeböcker.
-Katekismilängder (ktl) från 1696, 1699, 1710, 1719 och 1744.
-Onsjö härads domböcker (db), som börjar 1684.
-Generalmönsterrullor (om förfadern varit soldat eller ryttare).
-Rusthållsförändringsförteckningar (rhf) (om förfadern varit rusthållare).
-Charta Sigillata.
-Mortalitetslistor (mort).
-Decimantboken från 1651 (decb).
-Ragnar Odhnoffs genealogiska samling (R.O.).

I fortsättningen använder jag förkortningarna inom parentes (hfl = husförhörslängd).

Vissa mindre kända källor kräver kanske en kort beskrivning.

Rhf finns under beteckningen GIab vid M-läns landskontor och upptar kompani för kompani de förändringar, som skett från 1733. För varje gård anges förre ägaren samt anledningen till bytet etc. Man bör dock först slå i C. Grills "Svenska indelningsverket" och ta reda på vilket kompani rusthållet tillhör, samt vilket nummer det har. (I Ask tillhörde rusthållen Livkompaniet av Norra skånska kavalleriregementet.)

Charta sigillata-avgiften togs ut på lysningssedlarna under åren 1733-1748. Verifikationsboken för M-län finns på Riksarkivet, och avskrifter därifrån finns på Landsarkivet för 1742-1748.

Mortalitets- eller dödlistor är listor, som cirkulerade runt mellan kontraktets kyrkoherdar, vilka antecknade de sedan senast avlidna i sitt pastorat. Dylika listor inlämnades 2 à 3 gånger om året till tinget, och finns bevarade från 1793 vid Onsjö häradsrätt (CVI:1).

Decimant(jorde)boken från 1651 innehåller namn på alla tiondegivande bönder i socknarna och tillhör Lunds domkapitels arkiv (volym GVI:8). Intressant är, att endast 8 % var självägande bönder medan 54% var "Adelens thiennere
 

Jag skall här försöka belysa, hur man ibland kan nå resultat genom att utnyttja nämnda ersättningskällor.

En anmoder till mig vid namn Pernilla Persdotter gifte sig 1822 i Ask och flyttade till Kågeröd. Det står i Kågeröds hfl, att hon var född 17/8 1794 i Ask, och hennes far Per Mårtensson uppges i vigselattesten vara hennes giftoman. Det är sedan inte svårt, att medelst mtl och hfl spåra honom till Boarp i Ask, och i 1811 års hfl heter hustrun Hanna Nilsdotter. I bouppteckningsregistret finns ingen bou efter rh Per Mårtensson i Boarp, men däremot en bou från 1796 efter hustrun Elna Svensdotter samt en från 1827 efter hustrun Hanna Nilsdotter. I den förra får vi veta, att Elna Svensdotter dog den 21/8 1796. Hon efterlämnade därvid bl.a. 2-åriga dottern Pernilla. Elna Svensdotters ålder får jag sedan reda på i mort, där det för 1796 står: "Augusti 28 begrofs Croneåb Per Mortens hustru Elna Svensdotter i Boarp 39 år". Hon bör därför vara född år 1757.

I bou efter Elna Svensdotter nämnes flera syskon och svågrar till henne, och det finns även bou efter några av dessa. Annars visar det sig, att det finns få bou från äldre tid i. Onsjö härad. Visserligen ser det hoppfullt ut, när personregistret uppges omfatta åren 1705-1840, men i själva verket finns det en bou från 1705, en från 1722, men för övrigt endast ett fåtal före 1790-talet. Att inte heller äldre bou är bevarade, förvärrar naturligtvis följderna av förlusten av kyrkoarkivet.

Elna Svensdotters far var möllaren och åbon Sven Persson i Askamölla. I 1772 års mtl upptas hon där som "dotter EIna". Men vem var hennes mor? När man forskar i Konga och Ask finns alltid hoppet, att vigseln skett i någon grannförsamling. I det här fallet visar det sig, att Sven Persson gifte sig i Billinge år 1747 enligt följande vigselnotis: "Änklingen och åboen Sven Persson af Askamölla och pigan Hanna Nilsdotter af Toarp copulerades första söndagen i fastan d 8 Februrarii". En titt på kartan avslöjar, att Sven Persson gifte sig med en piga i en närbelägen gård, som ligger i Billinge socken.

Sven Persson uppges vid vigseln vara änkling och hade således varit gift tidigare. Enl. Charta sigillata vigdes den 25/3 1744 "Sven Persson dr & åbo Asks mölla och Ellna Nilsd. äa Asks mölla". I ktl för samma år upptas på Askamölla "Sven Persson, hustru Elna och sonen Rasmus". Den senare var hustrun Elnas son i det tidigare äktenskapet. Enl. mtl bör hon sedan ca 1727 ha varit gift med Jöns Persson, som var son till Per Rasmusson, åbo på Aska mölla sedan 1681. Sven Persson nämnes dock aldrig som son till Per Rasmusson, och därför får man akta sig för att dra slutsatsen, att han var far till Sven Persson, om det inte nämnes i annat material. Att enbart lita till mantalslängder är vanskligt, i synnerhet, som dessa förekommer oregelbundet vid denna tid. De saknas helt från 1730-talet. En tröst i besvikelsen att inte lyckats komma längre, är kanske att konstatera, att inte heller R.0. lyckats därmed utan skriver om Sven Persson att han "tydligen kom utifrån och alltså inte var son till Per Rasmusson".

Tyvärr var Elna Nilsdotter liksom hennes far Nils Bondesson i Toarp född i Asks sn, men farfadern Bonde Nilsson på Stora Hjortaröd hade liksom Sven Persson haft den goda smaken att söka sin hustru Agnis Nilsdotter i granngården i en grannförsamling, nämligen gården Lilla Tibbaröd i Röstånga sn, som liksom Billinge har ministeralbok från 1646. Agnis Nilsdotters morfar var Pouffuel Thureson i Härsnäs, anfader även till min fru och flera föreningsmedlemmar. Pouffuel Thureson var född ca 1605, men R.0. har med hjälp av danska skattelängder och Herrevadsklosters tingsbok kommit ytterligare en generation bakåt.

Domböckerna vid häradsrättens arkiv är kanske dock den mest givande ersättningskällan för saknade kyrkoböcker. De är ju dessutom en kompletterande källa för att ge liv åt personerna i den ifyllda antavlan. Det är ofta ett problem, att häradsgränserna inte följde sockengränserna. Kågeröds sn tillhörde ju tre olika härader och annexförsamlingen Stenestad ytterligare ett fjärde. Både Konga och Ask hörde emellertid till Onsjö härad, fast Klåverödsdelen av Konga sn låg i N. Åsbo härad i Kristianstads län.

Tyvärr är domböckerna alltför svårgenomträngliga, för att alla forskare ska våga sig på dem. De kan ibland vara mycket slarvigt skrivna, samtidigt som det finns motsatsen. Det finns även dupletter av domböckerna i hovrättens arkiv. De är mera lättlästa, och ofta är även dessa reviderade domböcker filmade.

Förfadern behöver inte ha begått något brott, eller vara en som ofta processade, för att förekomma i domboken. Han eller hon kan endast vara instämd som vittne, varvid ålder och släktskap ibland anges. Bland tvistemålen är arvstvister och förmyndarskapsmål de tacksammaste, när kyrkoböcker saknas.

När jag gått igenom domböcker, har jag ofta gjort anteckningar om uppgifter, som berör gårdar och byar, som jag sysslar med, även om personerna av mig inte varit kända, i förhoppning att noteringen senare kan komma mig eller någon annan till glädje. Som exempel kan jag nämna en arvstvist från hösttinget 1725, där Lars Nilsson från Stora Hjortaröd hade instämt sina svågrar, varvid han, tillsammans med svärmodern Sissela Bengtsdotter i Ekeröd förklarade sig missnöjd med skiftesförrättningen efter svärfadern kronolänsman Jonas Häger. Vid domstolen framträdde också kärandens fader Nils Månsson i Brödåkra. Alla dessa uppgifter var av föga intresse, när jag skrev ner dem men de visade sig senare vara till stor nytta framför allt för en annan forskare, som söker sina rötter i Ask. Eftersom Ekeröd ligger i Billinge och Brödåkra i Torrlösa, gick det lätt att komma vidare med hjälp av dessa uppgifter.

Många mål handlar om barnagods (omyndigas arv). Ibland uppstår tvist om vem, som ska ta hand om barnagodset, medan barnen är omyndiga. Oftast är då närmaste släktskapet syskonbarn (kusin) till de omyndiga eller den avlidne, varvid släktskapet kan vara svårt att utreda för forskaren. Självklart vill de, som redan innehar stora barnagods slippa åtaga sig mera. Vid vintertinget 1700 påpekas i ett mål, att bröderna Bonde och Jöran Nilsson i St. Hjortaröd innehar 100 daler 8 öre för deras tvenne systrar och därför bör slippa att åtaga sig mer, trots att de var de närmaste släktingarna. 1710 tilläts Bonde Nilsson att använda hälften av de 50 daler smt, som han fortfarande innehade för sin då 50-åriga syster Marna, som var mycket svag och behövde hjälp.

På L. Åkarp i Konga fanns en Tufve Turesson, som dog där 1805 enl. mort. Det verkade omöjligt att finna andra uppgifter om hans ursprung än, att han efterträdde Boo Bengtsson omkring 1760. Denne var säkerligen son till Bengt Nilsson på Kongaö, men vilket släktskap fanns mellan honom och Tufve Turesson? Vid vintertinget 1750 avgjordes emellertid ett förmyndarskapsmål för "avl. änkan Signe Andersdotters i Lilla Åkarp efterlemnade twenne barn gåssarna Tufwe och Nils Tures söner", och det står, att "Boo Bengtsson innehafwer barnsens arf". Trots att Boo Bengtsson kallades för barnens morbror, framkom det, att hans hustru var deras moster. Att hustrun hette Bengta Andersdotter, och att de inte hade några bröstarvingar, framgick av ett inbördes testamente. I ett domstolsprotokoll från den 10 mars 1767 fick jag sedan veta, att "Hustrun Bengta Andersdotter med döden afgådt samt behörig Boförteckning upprättad är", vilken tyvärr inte finns bevarad.

Efter dessa uppgifter var det roligt att mer av en tillfällighet finna, att drängen Ture Olsson och pigan Signe Andersdotter gifte sig i Kågeröd 1734. Denna notis hade inte sagt mig något, om jag inte tidigare funnit ovannämnda uppgifter i db. Även de bägge barnen Tufves och Nils födelsenotiser hittade jag i Kågeröds kyrkobok. Särskilt Nils födelsenotis från 1739 är intressant, för där meddelas, att "sedan gården han (Ture Olsson) bebodde afbrunnit i Bensie flyttiat till L. Åkarp". Mindre tilltalande är ett intyg i Kågeröds kyrkoarkiv (HI:3), enligt vilket "Bonden Ture Olsson under Tjugo dagars fängelse stådt sin Plicht wid Watn och Bröd" vid Landskrona fästning. I febr. 1739 hade han dömts för enkelt hor med ett "quinfolk" men kunde tydligen inte betala böterna på 40 daler smt.

I Turagården i Skaftarp i Kågeröd upptas i 1773 års hfl makarna Pär Svensson och Kjerstina An-dersdotter. Han uppges vara född i S. Rörum 12/8 1721 och hon i Konga i juli 1722. Bägge kyrkoarkiven är brunna. En attest från jan. 1766 omtalar, att Pär 44 år och Kjerstina 43 år flyttade från Konga till Kågeröds församling med 5 barn med uppgivna namn och ålder. Det är lätt att medelst mtl konstatera, att de bott på Konga 11, som bl.a. enl. 1744 års ktl tidigare hade brukats av Anders Olsson, säkerligen Kjerstinas far.

I db 1759 ges en dramatisk skildring av, hur gården lades i aska natten mellan den 28 och 29 januari, varvid Pär Svensson hade sett elden komma från grannens kammare, där det inte fanns någon eldstad. Pär Svensson hade "gienom skrik och jämmer uppwäckt naboen Per Persson", och bägge lyckades "bärga sina trenne omyndiga barn", och det stämmer, att Pär Svensson då hade tre barn. Bägge. fick brandstod till ett värde av 240 daler smt. Liknande mål om brandstod är ganska vanliga. Ofta ges i dylika mål en beskrivning av gården (hur många väggerum husen bestod av etc.).

Beträffande Kågeröds kyrkoarkiv vill jag påpeka, att det innehåller inflyttningsattester från 1726, medan dessa sällan bevarats i andra församlingar. Detta kan vara till glädje, eftersom det är ganska stor flyttning mellan Konga och Kågeröd. Förutom att socknarna gränsade till varandra, var flertalet gårdar i båda församlingarna frälsegårdar under Knutstorp. Tyvärr innehåller de äldre attesterna sällan de uppgifter, som man söker, dvs födelseår eller ålder, vilken gård de kommer ifrån etc.

Kyrkoherde Anders Tullgren i Kågeröd (1804-1835) som tydligen var noga med, att uppgifterna i hfl skulle vara riktiga, krävde in utdrag från födelseförsamlingarnas födelseböcker på personer, som då vistades i Kågeröds sn. I Kågeröd HI finns många dylika utdrag. En hel lista på personer "Uti Konga socken Födde, som i Kågeröds socken wistas", innehåller uppgifter om faderns och moderns namn, födelseställe och ungefärl. födelseåret, som Tullgren fyllt i efter personernas egna uppgifter. Listan är attesterad av kh Angelin i Konga den 22 juli 1809, varvid "wärk1ig Födelsedag, -månad och -år" är ifyllda.

I ett "Utdrag af Konga Kyrkobok" från 1811 får jag veta namnen på föräldrarna till Jöns Andersson och hans syster Gunnilla. Förutom att intyget meddelar de bägge barnens födelsedatum och föräldrarnas namn, finns även en notering (gjord av prästen i Kågeröd) om, att de vistades på Kågeröd nr 1, där deras morföräldrar bodde.

R.0. kan spara mycket arbete, särskilt när det gäller Konga och Ask. Odhnoffs uppgifter anses mycket tillförlitliga, vilket inte hindrar, att man av eget intresse bör försöka kontrollera dom. Vad jag kan finna, hänvisar Odhnoff aldrig till Rhf, Charta sigillata, mort eller decb. Detta är troligen förklaringen till, att han ibland missat vissa uppgifter. Som barn till hans och mina anor Joen Persson och Gunnel Larsdotter i Boarp nämner han endast sin anmoder Sissela f ca 1730 samt Pehr f ca l735. Hur han fått fram Pehrs födelseår omnämnes inte, men enligt mort bör denne vara född ca 1738. Trots att Odhnoff kände till, att Mårten Mårtenssons hustru i Boarp hette Hanna, visste han tydligen inte, att även hon var dotter till Joen Persson. Det framgår nämligen av Rhf för 1753: "Joen Persson Transporterat sin Rusthållsandell på Swärsonen Mårten Mårtensson, hwilken kommer att utbetala till sin Swäger Far 60 dr smt enligt contract af den 18 October 1752".

Jag vet inte, om det som jag här satt på pränt, kan vara av intresse för någon, eller om ens någon orkar läsa igenom det. Jag vet inte heller, om fler än de, som jag redan haft samarbete med, i sin släktforskning hamnat i Konga eller Ask. Det skulle i så fall vara roligt, om ni tog kontakt med mig för utbyte av uppgifter och erfarenheter.

Jag fann snart, att det var fördelaktigt att ha en avskrift av den omskrivna mortalitetslistan för de aktuella åren. Denna avskrift, som jag gjorde, har jag sedan renskrivit på maskin, och den utgör en kortfattad "dödbok"' på nio sidor för åren 1793-1819 (med vissa luckor för något år). Jag har även skrivit av mantalslängderna för flera år, främst kammararkivets äldre mtl, vilka endast finns tillgängliga på rullfilm. Jag har även försökt att sammanställa de vigslar, som jag funnit i grannförsamlingarna, där den manliga kontrahenten kommer från Konga eller Ask.