Släkt och Bygd 11:2
Omslaget

Gryttingeskalden ”Mahus Annors”

Gunnar Persson

Anders Persson föddes den 46 juni 1885 på Gryttinge nr 13, levde senare på gården Mahus i Gryttinge, Torrlösa, och dog den 10 april 1947 i Gryttinge, Torrlösa, på gården Mahus där han levat sitt liv. Han var mycket omtyckt och skicklig att hjälpa folk med litet av varje. T ex tapetsering och trädbeskärning. Mest känd blev han med sina dikter om bygden och folket däromkring.

Hallvard Tveiten har sammanställt och utgivit ett antal av hans dikter i en minnesutgåva 1958. Från denna samling har vi valt dessa:

Revisionsberättelse

Undertecknade båda
Revidera och skåda
Arbetslöshetens kassa:
Allt i fogarna passa,
Allt på örena stämma,
Inte fel på en femma.
Tackar härmed kassören
Vi i ljuset framfören
Ansvarsfrihet beviljas-
Tackar, snackar och skiljas.
Anders Persson Nils Persson

Hembygdsvy

Hembygd kär!
står mig när
Gryttinge, Torrlösa.
Vindens brus,
solens ljus
gåvor på mig slösa.

Hemmets jord
äro ord,
som för mig är kära.
Tankar gå,
då och då,
hemmets dörr så nära.

Kvinnor, män,
ser jag än
vandra kring byen.
Deras min
kommer fin
fram på hembygdsvyen.

Hemmabyn
ger min syn
blomsterfärg från ängen.
Fågelsång,
dagen lång,
bjudes till refrängen.

Gryttinge fälad

I hindan så gick jag på Gryttinge fälad
Å väred va jommed, å dan den va häIad
Ja gick där på tuår kreng båska o stena
å va ente räddor, ja va ente ena.

Får fulana, va ju så faselit många.
Di hade så rolitt; va di kånne sjånga!
Ja, fulana kvedra på båskanas grena
mä toner så mjuga, mä toner så rena.

Va fulana hette ja hörde på rösten,
å somma va röa o granna på brösten,
å somma di hade di grannaste fjära,
di oskyldige liven, smao fulana kära.

Å homlorna surra i svårtgula västa.
Di velle så gärna i urtårna gästa.
Å sländerna hade så fina smao venga.
Men di konne leditt i solen se svenga.

På hembygdens fälad, i fria naturen,
Där vayser smao urtår ihoba mä djuren,
Ja kommen o titten, i alla staboa!
På Gryttinge fälad e snälla naboa.

Mod söder ja kånne se hembygdens stuår
frau fäladens många grönfärjade tuår.
Ja tuårnas mjuga å väl vävda mönster
Beundra ja mera än alla skyltfönster.

Å hän imod öster, ve Bialettskrögen
Där rev många bila opp lansvajarögen,
På hembyens fälad där går jag så gärna
Där ryger de ente frao allt de modärna.

Ja Gryttinge fälad e själva naturen
Mä stenana, båskana, tuårna. djuren.
Å därför så går ja på Gryttinge fälad
När väred är jommed å dan den är hälad.

Omslaget