Uppgifter om pesten i Stenestad och Konga

- Bengt Nordahl -

Begravda i kålhagen utanför huset i Stenestad.

Efter att ha publicerat ”Åren 1709-1712 i Kågeröd m.fl. socknar” fann jag nedanstående notis i annexförsamlingen Stenestads kyrkobok, vars äldsta del 1689-1726 utgör en renskrift, som kyrkoherde Klerk gjort och låtit inbinda i slutet av Kågeröd C: 1 (Kågeröds och Stenestads Kyrkobok 1689-1726), ”efterwerlden till underrättelse” som han själv uttrycker det. Nedanstående notis är således renskriven av Klerk, men vem som ursprungligen skrev den är okänt. Kanske var det Herlins komminister herr Arneus, för det kan väl knappast ha varit Herlin själv?

Liksom DDSS tolkar jag namnet på huset som Lockahuset, men detta namn är för mig obekant och saknas också i Skånes ortnamn nr 8 (Södra Åsbo härad) från 1962. Istället menas nog Lökahuset, vilket kan ha varit ett hus under Lökagården, ett hemman ca 1½ km väster om Stenestads kyrka. Under året hade fyra andra personer avlidit i församlingen, men i statistiken över de döda i församlingen räknades inte ryttaränkan och hennes tre barn med, eftersom de ju inte begravdes på kyrkogården. Vid alla hemman och hus fanns en ”nödtorftig kålhave”, och i denna ”kålhage” begravdes således familjen, troligen utan kyrkliga ceremonier. Notisen är särskilt intressant, eftersom begravningsplatsen är angiven, och kanske ger den också en liten fingervisning om var den avlidna familjen i Assartorp blev begraven liksom de övriga offren i Kågeröd. Naturligtvis undrar man också, hur familjen i Lökahuset blev smittad, och dessa dödsfall i pesten kan väl knappast ha varit en isolerad företeelse i Stenestad.

Uppgifter om pesten i Konga

Det är inte överraskande att pesten spred sig från Knutstorp till Konga. De delar av socknen som ligger närmast Knutstorp bör vara Långaröd, en by som var delad mellan Kågeröd och Konga. När kyrkoböcker helt saknas, står förhoppningen till uppgifter i tingsprotokoll. Dessa saknas som tidigare nämnts från Onsjö härad från det aktuella året, men vid 1726 års höstting omnämnes pesten i samband med ett arv, och det visar sig att den drabbat just Långaröd.

Utj förleden Septembrj Månad 1711 dödde ut af Fahrsoten Ryttare änkan Sine Mårtens dotter i Locka Huset tillike med 3ne barn nembl. Karina Nilsdotter på sitt 15 åhr, Boell Jöns dotter 11 åhr, Sonen Nils Jöns om sina 13 åhr och blefwo begrafne uthan före Huset i Kåhl Hagen. .

Den gamle föravskedade danske soldaten Oluf Persson och drängen Bengt Ebbeson från Konga by hade dykt upp vid tinget och berättat för rätten, att deras bror respektive farbror Per Persson från Konga nyligen dött barnlös uti Köpenhamn. Eftersom de var hans närmaste arvingar anhöll de om tingsrättens bevis om släktskap för att kunna få ut arvet. Efter att Konga sockens nämndemän Sören Larsson i Vindfälle och Anders Bengtsson i Vega hade inhämtat uppgifter, kunde de berätta, att det för många år sedan levde en man i Konga by vid namn Per Persson. Hans efterlämnade fyra söner var Hans Persson som dog ogift och barnlös i Konga, Per Persson som ”kommit jämte Oluf Persson i deras ungdom öfwer till andra sijdan”, samt den fjärde sonen Ebbe Persson. Denne hade med hustrun och alla de övriga barnen ”uti sista Pesten blifwit döda uti Konga Sn och Långared Hus” utom den vid tinget närvarande sonen Bengt Ebbeson, som hade överlevt. ”Pastoris Locis Carl Rosou” och fyra trovärdiga sockenmän intygade i en attest undertecknad den 24 oktober, att det här i landet inte fanns någon närmare släkt till den avlidne Per Persson i Köpenhamn än Bengt Ebbeson.

1696 års kaktekismilängd upptar på Konga 16 husmannen Per Persson med hustrun Bodil Hansdotter. Kanske var de föräldrarna till drängen Ebbe Persson i Långaröd 2 (Långaröds hus), som också kallas ”Ebbe snickare” och som några år senare upptas med hustrun Kirsti. Protokollet i domboken är unikt och intressant, eftersom det liksom apropå upplyser om, att pesten även härjade i Konga socken. Bengt Ebbeson överlevde men han förlorade sina föräldrar och syskon.