Kågerödslund och Kågeröds skyttegille

- Bengt Nordahl -

Ragnar Persson skriver i en artikelserie om beredskapsminnen om Kågerödslund:“ Den mest besökta dansplatsen var i våra trakter nog lördagsdansen i Kågeröds lund, som kunde dra 500-800 besökare. Till Trolleholms skytteskog kom också många besökare och på söndagarna var Skäralid välbesökt. En och annan gång var det fest i Nackarpsdalen, och i Bjärnarps skog hade Axelvolds brandkår ibland fest.” Det hände förvisso att även jag besökte Bjärnarps skog, Trolleholms skytteskog och inte minst Kågerödslund under denna tid, men då var det i sällskap med mina äldre syskon.

Kågerödslunds danspalats 1923.

Den äldsta bilden jag hittat på nätet är tagen 1923 och finns i ett bildarkiv på Svalövbygdens släkt och folklivsforskare sloff.se. Denna vackert belägna festplats beskrivs även i ”Så gick dansen då…”, en artikel av Anders Tuvesson i Byahornet 1998 nr 3. Hur länge det dansats i ”Lunden” uppe på backen, är nog svårt att säga., men säkert har det varit från sekelskiftet och framåt. Som det mesta i Kågeröd ägdes marken av Knutstorps gods, och lunden hörde till gården Lundagård eller Kågeröd nr 1, vars pietetsfullt renoverade boningshus från slutet av 1700-talet i våra dagar pryder sluttningen mot Vegeå. Här bodde en gång några av mina förfäder, och man undrar vad de kände för denna lund.

Anders Turesson skriver, att för musiken på 30- och 40-talen svarade främst kända lokala band som Pallas, Ahlins, GP:s, Eges och inte minst Ekebys orkesterstolthet – bröderna Ekvalls.

Han omnämner också ”samhällets eget lilla trivsamma svänggäng – Eves – ofta anlitat vid söndagsdanserna. Även Ragnar Persson nämner Ekvalls ifrån Skromberga som en omtyckt orkester som spelade i Kågerödslund.

Stommen till de byggnader som finns i våra dagar uppfördes 1929 av Kågeröds Skyttegille, som bildades 1892. I prologen till gillets 40-årsjubileum heter det:

Kågerödslund i januari 2010

Svärd så heter han som banat väg för skyttet i vår trakt,
som oss fosterländska danat att om hembygden slå vakt.
I hans spår gick sedermera män med stort sett samma stöd,
Nilsson, Ahlberg, många flera, F. J. Fougstedt, Långaröd,
far min själv att ej försaka ävenså biodlar´ Per.
Sedan några år tillbaka styr nu Olof Persson där.

Den som rimmat dessa rader om Kågeröds skyttegille är författaren till en artikel kallad ”Vandring i Kågeröd många år efteråt” införd i Helsingborgs Dagblad söndagen den 30 juli 1961. Han omnämner den gamla skjutbanan vid Såghus och skriver, att skyttet i alla tider haft fast förankring i bygden och, att gillets namn alltid haft respekt med sig i olika skyttesammanhang Skåne runt, särskilt när brödraparen Oscar och Albin Celander samt Per och Nils Thomasson var med och tävlade. Med ”biodlar Per” avses Per Thomasson, och bröderna Thomasson växte upp i Prästaskog, granngård till gamla Finstorp. Han skriver att Anders Ahlberg, folkskollärare i Kågeröd 1883-1922, hade hand om rekryterna, vilka fick börja skjuta med salongsgevär.