Finstorp

- Bengt Nordahl -

Alla känner väl till gården och strövområdet Finstorp på Söderåsens sluttning mellan Kågeröd och Stenestad. Redan före min tid var det ett populärt utflyktsmål, bland annat på grund av den kaffeservering som fanns vid kanten av fiskdammen, och dit kom människorna med häst och vagn. Även den anlagda rävfarmen drog till sig en del besökare. Härav har jag inget minne, men jag hörde mycket talas om alltsammans i min barndom, och ungdomens återkommande cykelutflykter på åsen gick ofta om Finstorp.

Finstorp finns bl.a. på rekognosceringskartan från början av 1800-talet och en karta från 1780-talet, där det framgår att gården låg mellan prästavägen (gamla Stenestadsvägen) och den nuvarande vägen mellan Kågeröd och Stenestad, där vi ju finner våra dagars Finstorp. Den äldsta dokumentationen av gårdens namn går tillbaka till 1500-talet. Namnet skrevs Fienndstorp 1596 och Findstrup 1613. Vem Finn var som någon gång under medeltiden gav namn åt ett torp (nybygge) här på Söderåsens sluttning är självklart okänt. Vem Jenns var som 1651 upptas i decimantboken på Findsterup som ”Welb. Obriste Kradtzis Thiennere” går inte heller att avgöra. Det kan konstateras att det var en tysk överste vid namn Wolff Hieronymus von Kartzsk i dansk tjänst som ägde Finstorp. Han ägde även Duveke och en gård i Simmelsberga, säkerligen den gård som senare hörde till Sireköpinge, vilket stämmer överens med uppgiften, att Finstorp var ett 1/4 utsockne frälsehemman, som i jordeboken redovisades under Simmelsberga by.

Enligt katekismilängden1698 brukades gården av Nils Hansson, som då uppges vara ”ogifter”, men det upptas en piga Kierstina Nilsdotter. Hans äldsta kända födda barn enligt ministeralboken döptes den 16 juni 1689 som ”Nils Hansons Aage i Finstrup”. Som vanligt är hustrun okänd till namnet, och Nils Hanssons ursprung får vi inte heller veta något om. Det kan vara frestande att tro, att Jöns Hanson i Smedjebacken var hans bror, eftersom dennes hustru höll barnet vid nämnda dop 1689, men så kan det inte vara om man ska tro Bo Jakobsson. Han uppger nämligen att Jöns Hansson som ende son till Hans Jönsson övertog Smedjebacken 1683. Nils Hanssons ålder är också obekant, för vid hans död 1724 har prästen endast antecknat ”6te Söndagen i Trinit. begrofs Nils Hans fr Finstorp”.

Finstorp ligger som bekant i Kågeröds socken och Smedjebacken i annexförsamlingen i Stenestad, och bägge socknarnas kyrkoböcker börjar 1689. Stenestads äldsta kyrkobok är visserligen sämre förd än Kågeröds, men i Kågeröd saknas flera mantalslängder från slutet av 1600-talet, särskilt från Luggude härad dit Finstorp hörde. För 1680 finns ingenting noterat vad anbelangar allmogen i Kågeröds socken, ”uthan Presten excellerat sigh medh det, att han war förbuden uthaf Grefwinnan emedan dett war hennes wechudags”.

Enligt 1721 års mantalslängd bör Finstorp redan då ha övertagits av sonen Olof (Ola) Nilsson som döptes 14/4 1701 enligt kyrkobokens dopnotis, vid vilken kyrkoherde Klerck 72 år senare skrivit till ”död ibid 1773 d 12 Junij”. Samtidigt omtalade Klerck i dödsnotisen att Ola Nilsson var 72 år 2 månader och efterlämnade änkan Elsa Ernstdotter, 4 söner och 3 döttrar. Han hade varit gift 1:o med Elna Rasmusdotter, som visar sig vara avliden 13/10 1739.

I 1773 års husförhörslängd upptas änkan Elsa Ernstdotter född 1708 i Billinge tillsammans med tre av Olas och Elsas barn, nämligen Lars (f 1742), Bengt (f 1746) och Anna (f 1750). Dottern Anna gifte sig 1776 med änklingen Lafve Olufsson på Snatten, medan sonen Lars Olsson 1783 som hemmanstillträdare på Finstorp gifte sig med pigan Hanna Nilsdotter från Abullabo. De fick tydligen inga barn, men som fosterdotter upptas flickan Elna född 1783. Hon måste vara dotter till Lars syster Anna som dog 1786.

Lars Olsson dog 1817 och efterträddes av Per Lafvesson, som var Lars Olssons systerson. Inte heller han och hustrun Olu tycks ha fått några barn. Efter att ha blivit änkling 1840, gifte Per om sig med Anna Bengtsdotter. De fick sonen Lafve 1841 och uppges året efter vara utflyttade till Vedby. Samma år flyttade Per Andersson och hans hustru Elna Andersdotter från Uglaboden till Finstorp, och det är tveksamt om någon av dem hade något släktskap med företrädarna.

Samma gäller Nils Rasmusson och hans hustru Anna Olasdotter, och jag avser i fortsättningen att skildra dessa makars ursprung och ättlingar på Finstorp under den tid som inte synes oss alltför avlägsen. Frågan är då vem jag ska börja med, kanske med krögaren Bonde Svenssons hustru Hanna Trulsdotter som fick uppleva, att modern Gertrud Rasmusdotter 1745 mördades av Hannas styvfader Årad Wifvesson i Felestad. Eller kanske den gamle ryttaren Ola Möller i Kågeröd, om vilken Klerck vid hans död 1741 skriver, att han var med vid Bender ”då Turkarne anföllo Kong Carl den XII”. Jag väljer att utgå från Hanna Trulsdotters och Bonde Svenssons dotter Gertrud Bondesdotter, gift med Ola Nilsson Möller, den gamle karolinske ryttarens sonson.

Gertrud var således gift med den förut nämnde ryttarens sonson Ola Nilsson, och de efterträdde Gertruds föräldrar som krögare i Kågeröd. Innan dess föddes flertalet av barnen på det s.k. gatehuset Fårahus, utom sonen Sven som kom till världen vid ett stadsbesök i Landskrona den 1 aug 1785, efter att föräldrarna samma dag anlänt dit.

Anna föddes 1788, och hennes födelsenotis har förorsakat vissa tveksamheter bland släktforskande ättlingar: ”Maij 6 föddes ock d 12 döptes Husmannens i Fåra Huset x ock dess Hustru Hjertrud Bonnasdotters Barn dotter Anna som bars till dopet af Hustru Sissa Persdotter i (möjligen Fiskare Huset) Faddrar woro Truls Bonnasson, Per Trulsson i Stora Ebbarp, Pigan Else Svensdotter ock Bengta Pers dotter i Klågered” (avser Klåveröd i Konga).

Truls Bondesson var Gertruds bror. Övriga faddrars släktskap är inte känt. Prästen verkar av någon anledning ha varit trött och förvirrad. När han upptäckt att han glömt faderns namn, gör han ett x efter Fårahuset och skriver i marginalen ”av Ola Nilsson”. Vid samma tillfälle, som måste ha varit annandag pingst i kyrkan, hade han döpt husmannen Ola Svenssons och dess hustru Ingar Ingvarsdotters barn Ingar. Namnet Bondesdotter (Bonnasdotter) är svårläst och har av läsare vid Skånes Demografiska Databas tolkats som Ingarsdotter. De många i:na tycks ha påverkat prästen, och det ser ut som om han skrivit Ingvar över Bonde. (Felet har korrigerats i databasen)

Anna Olasdotter gifte sig 14/7 1809 i Kågeröd med Nils Rasmusson, född 6/12 1784 i Kockahuset, Kågeröd (föräldrar Rasmus Nilsson o Anna Hansdotter). Han var åbo på Kråkebacken, där samtliga barn såg dagens ljus, och yngst bland dessa var sonen Sven som föddes 7/5 1828. Anna Olasdotter dog 1833 i lungsot, varefter Nils Rasmusson gifte om sig med Maria Hansdotter. De flyttade 1851 till Sireköpinge, där Nils Rasmusson står som åbo på Brödåkra 1, men han uppges 1854 vara ägare till Finstorp. Enligt köpebrevet av den 15 mars 1854 överlät mejeriarrendatorn C J Delander på Böketofta gård till hemmansägaren Nils Rasmusson och dess hustru Maria Hansdotter i Sireköpinge för 10 000 rdr Banko det utsockne frälsehemmanet Nr 1 ¼ mtl Finstorp, vilket förut tillhört Zireköpinge Säteri. Nils Rasmusson dog där 23/2 1858. Sonen Sven Nilsson flyttade 1853 från Möllarp till Finstorp, som han övertog 1855 och gifte sig 1858 med Johanna Holgersdotter, född 7/11 1833 i Kjellstorp, Kågeröd, död 9/5 1901 i Finstorp.

Johannas föräldrar var Holger Jönsson och Kersti Rasmusdotter i Kjellstorp. Den senare omkom som änka 29/1 1874 i en olycka med skenande hästar. Holger Jönsson var son till Jöns Holgersson i Kjellstorp, vars farfar var Lars Jönsson i Västerslöv och morfar var Mårten Mårtensson i St Åkarp i Konga. Holger Jönssons mor Pernilla Gudmundsdotter var dotterdotter sondotter till Tufve Nilsson på Kongaö, vars far var Nils Bengtsson, ca 1616 – ca 1701. (Se Kongaö och Vega, S&B 2007:1)

Sven Nilssons och Johanna Holgersdotters barn:
1 Anna-Maria Svensson. Född 1/4 1859 Finstorp. Död 6/3 1882 i Finstorp.
2 Emilie Svenssn. Född 19/2 1861 i Finstorp. Död 30/3 1882 i Finstorp.
3 Oliva Johansson f Svensson. Född 28/2 1863 i Finstorp. Död 22/2 1927 i Lunnagård
4 Nils Svensson. Född 19/10 1865 i Finstorp. Död 24/8 1951 i Simmelsberga.
5 Johannes Svensson. Född 1867 i Kågeröd. Död 13/1 1946 i Finstorp.
6 Hilda Svensson. Född 11/8 1870 i Finstorp. Död 23/12 1870 i Finstorp.
7 Håkan Svensson. Född 24/11 1871 l Kågeröd. Död 30/5 1962 i Finstorp.
8 Hilma Svensson. Född 20/1 1875 i Finstorp. Död 11/6 1937 i Finstorp.

Av barnen gifte sig endast Oliva och Nils. Fem av döttrarna dog ogifta och några av dem mycket unga på Finstorp, och dessa har en gemensam gravsten vid sidan om föräldrarnas.

Finstorp övertogs av de två bröderna, Johannes och Håkan Svensson. Bröderna som var födda på gården levde tillsammans med systern Hilma som ungkarlar hela livet. Den gamla kringbyggda gården, som låg nära den gamla Stenestadsvägen med hemmanet Prästaskog som närmaste granne, förstördes vid en skorstensbrand 1926. Ruinerna av gården finner man i norra änden av ”Gröna gången” i Finstorps strövområde. Bilden av gården nedan är från 1919, med ett litet foto av Håkan fastklistrat i överkanten. Det är även han som syns vid bikuporna på bilden. Båda bröderna finns med på interriörbilden från 1915, Johannes till vänster och Håkan till höger.

Efter branden byggde bröderna den nya gården på nuvarande plats vid den nya landsvägen. De byggde hönshuset först och bodde där medan boningslängan färdigställdes. Håkan var tydligen den mer praktiske av bröderna medan Johannes var lite av en konstnärssjäl. Den senare anlade trädgård och dammar, medan det var Håkan som stod för odlingen av fisk. Det var huvudsakligen karp som man sen fångade in och körde runt och sålde. Karparna finns inte kvar men det lär finnas sutare, abborre och ål. Båda bröderna var mycket jakt- och naturintresserade, vilket väl framgår av bilden från storstugan i det gamla Finstorp. Det var antagligen Johannes som planterade in en del exotiska trädslag i trädgården.

Håkan skaffade sig körkort på 20-talet, och det berättas att det gick till så, att han beställde hem en bilinspektör som bjöds på kaffegök i köket. Under tiden passade Håkan på att köra ett varv på gårdsplanen med bilen. Om bilinspektören tittade på förtäljer inte historien, men Håkan blev godkänd! Bröderna var ju jaktintresserade, och en bekant till mig som har Håkans körkort har berättat, att fotografiet på kortet föreställer Håkan med jaktgeväret vid axeln.

Redan på syskonens tid var Finstorp skogrikt, och en hel del skog avverkades, vilket utmynnade i årliga bränsleauktioner. I en tidningsartikel kallad Vandring i Kågeröd många år efteråt i Helsingborgs Dagblad söndagen den 30 juli 1961 skaldar författaren om en finstorpsauktion som han varit med om:
Auktionen gick som en dans,
och det tror jag det,
då bättre ved icke fanns.
Håkan gick före och angav var meter,
så icke i numren blev felaktigheter.

Johannes gjorde ingenting alls,
jo pratade i ett trots sin skrovliga hals
och sa när som bäst man slogs om en meter
att efteråt vankades sill och potäter.

Utflyktsmål en solig vårdag 2009. (foto: Stig Pettersson)

Gården såldes 1958 till Cavallis donation. Håkan var då den ende kvarlevande av syskonen, och han var 87 år gammal och orkade inte med jord- och skogsbruket längre. Enligt donationens bestämmelser röjdes mycket i skogen under de första åren, och stora områden nyplanterades. Naturen i Finstorps strövområde uppvisar samma stora variation som överallt på Söderåsen. Det finns bokebackar som avsatts för fri utveckling, och det finns områden med planterad granskog. Söderåsen har ju inte många naturliga sjöar och dammar, och de två dammarna vid Finstorp är anlagda i ett gammalt alekärr. Den ena dammen är en fågeldamm, och där råder det fiskeförbud, allt för att fågellivet ska få vara ostört. I Fiskedammen är fisket gratis, och här finns även utsatt regnbåge.