Omslaget

Slškt och Bygd 04:1

En ”askongasaga”

- Bengt Nordahl -

Inte förrän den 11 nov 1986 besökte jag landsarkivet för första gången. Föga anade jag då alla de oräkneliga besök som skulle följa de kommande åren. Mycken tid har därvid kommit att ägnas åt rekonstruktionsförsöket av de brunna kyrkoböckerna i Konga och Ask.

Min första kontakt med denna verklighet fick jag ganska snart, när jag skulle söka efter min farmors morfars födelsenotis. Att han var född i Konga den 24/1 1799 visste jag, men självklart fann jag inte hans födelsenotis, och hur jag så småningom spårade föräldrarna i Konga är en historia för sig. Eftersom det fanns anor i bägge församlingarna på både min och min frus sida, blev det snart angeläget att ta reda på tillgängliga alternativa källor, som kunde ersätta kyrkoböckerna. Jag kunde även konstatera, att jag inte var ensam om att söka efter rötter i Konga och Ask, och det hade funnits folk före mig, som varit i samma situation. En av dem var Ragnar Odhnoff, vars forskningsresultat inspirerade mig att gå vidare.

Det var 1996, ja närmare bestämt den 6 februari, som jag första gången sammanträffade med Stig Pettersson. Vi konstaterade snart att vi hade gemensamma anor i Ask, och ett samarbete i att utforska dessa etablerades. Mitt första försök att delge andra våra forskningsresultat var ett maskinskrivet 40-sidigt häfte med vigslar (bl a verifikationer av Charta Sigillata för Konga och Ask) och enstaka födelsenotiser (utdrag från Konga och Asks brunna kyrkoböcker) men främst avskrifter av mortalitetslistorna vid Onsjö häradsrätt. Dessutom innehöll häftet avskrifter av några gamla katekismi- och mantalslängder. Ett relativt stort intresse för detta häfte fick Stig att föreslå, att vi skulle försöka rekonstruera de brunna kyrkoböckerna.

Det var Stig som lade ut data på vår förenings hemsida, men eftersom jag var pensionär och bodde närmast Lund blev det i första hand jag som sökte uppgifter i arkivet, särskilt sedan vi avyttrat vår fritidsbostad i norra Skåne och fritiden blev nästan obegransad. Jag fick ganska snart idén att försöka konstruera längder som skulle likna kyrkoarkivens husförhörslängder, där jag eftersträvade att samla så många data som möjligt om hushållens medlemmar med mantalslängderna som grund. Det har därvid varit nödvändigt att först och främst skriva av och sammanställa uppgifterna i alla befintliga mantalslängder t.o.m. 1820 men även uppgifterna i ingresserna till bouppteckningarna fram till 1830-talet samt flera andra alternativa källor, vilket jag redogjort för i tidigare artikel. Dessutom har häradsrättens tingsprotokoll genomgåtts fram till omkring 1800 för att söka efter uppgifter om personer i de bägge församlingarna. Det senare har under årens lopp även resulterat i en del artiklar i Släkt och bygd, som läsarna fått stå ut med. i brist på annat material.

Sedan även jag skaffat mig dator, har uppgifterna skrivits in i denna. På försök kopierades år 2000 ett häfte kallat ”Konga socken 1786-1800”, där jag försökt sammanställa så mycket som möjligt om personerna vid hemmanen och gatehusen från den angivna tiden. Häftet har sedan följts av flera liknande för både Konga och Ask, och det ovan nämnda har nu ersatts med ett för tiden 1750-1820. Därmed avser jag mitt rekonstruktionsarbete för Konga vara avslutat. Inte för att det är färdigt, vilket det aldrig blir. Tyvärr går det endast att återskapa en del av det som är förlorat, och ett fortsatt sökande efter fakta ger lite utdelning. Alltför ofta visar det sig vara tidigare inskrivna uppgifter man finner.

Det är många, både medlemmar och icke medlemmar, som under årens lopp lämnat värdefulla bidrag, antingen genom att komma med frågor eller genom att delge upplysningar och synpunkter. Detta har varit mycket stimulerande för arbetet, och utan att nämna någon tackar Stig och jag alla, som på olika sätt hjälpt till.

Omslaget