Dåligt utnyttjade källor i arkiven

- Bengt Nordahl -

Flyttningsattesterna i kyrkoarkiven och kyrkoherde Henrik Angelin.

Jag brukar ofta påpeka för forskarkollegor, vilken utmärkt källa flyttningsattesterna kan vara. Många söker ibland förgäves efter inflyttningslängd för att ta reda på om en person inflyttat i församlingen och i så fall vart. Man missar därvid, att flyttningsattesterna ibland finns bevarade från tiden före in- och utflyttningslängdernas början. I flera socknar finns de från slutet av 1700-talet, och i Kågeröd är de äldsta från 1726. Nu är innehållet i dessa äldre attester många gånger en besvikelse, men lite längre fram kan särskilt de som inte är skrivna på förtryckta formulär vara en guldgruva för dem som vill ha lite extra uppgifter och i synnerhet, om personen kommer från en församling utan bevarade kyrkoböcker. Jag återger här innehållet i två attester från Asks socken skrivna av kyrkoherde Henrik Abelin, den ena funnen i Torrlösa och den andra i Riseberga kyrkoarkiv.

Sedelwisande Gifte dr Bonde Svensson, barnfödd uti Asks mölla af Asks Sokn den 20de Decemb. 1751, hwilken för 12 år sedan tilbakars eller 1776 tillträdde denna frälse ägendom efter sin afl fader, och samma år gift sig med sin ännu lefwande Hustru Hanna Jonasdoter, som nu wistas hos sin fader wid Snelleröd i Feringtofta försml. Men sedan the för 4 à 5 år tilbakars blifwit ifrån Asks mölla upsagde, har han begif-wit sig til Köpenhamn och då kommit uti Krigstjenst, samt efter någon tids wistande i danska Hollstein undfådt behörigt afskedsbref och til sin Hemort återkommit, utan at härtils kunnat fådt någon stadig boningsplats; dock nu wis-tas i Ramstorp Torlösa Sokn såsom tjenstedräng. Honom lämnas bewis at han kan läsa rent i bok och de 5 parterna utantil samt förstår wäl i enfaldighet. Dess Hustru här närwarande, berättar sig wara besedlad härifrån dit hon wistas 1784, och har icke något förewita sin Man, som kan ligga honom til mehn och hinder i Nattwardens begående i den församl. han wistas, hwartil han således hör el. warder anmäld.

Konga Pr. d 15 Maji 1788
Henr. Angelin
P. L.

Även i en församling med bevarade kyrkoböcker ger en liknande attest intressanta upplysningar i en tid då det normalt saknas husförhörslängder. Av mantalslängderna framgår, att Bonde var möllare 1776-1780. Därefter upplyses det, att möllan 1781-1793 ”brukas” av fältmarskalken Hamilton, som var ägare till hemmanet, vilket han sålde 1794. Vad som hände Bonde 1780, hade man aldrig fått veta utan denna attest. Anledningen till att han blev uppsagd och vidtog den drastiska åtgärden att lämna sin familj och gå i dansk krigstjänst fram-går dock inte. Det var nog inte heller känt av Henrik Angelin, som 1785 flyttade från Mjällby i Blekinge för att tillträda tjänsten som kyrkoherde i Konga och Asks pastorat.

Henrik Angelin är en kontroversiell präst som inte fått det vackraste eftermälet i herdaminnet. Detta beror nog till stor del på hans hustru, som var känd som ”ett mycket meddelsamt och bullrande fruntimmer, som förde ett förskräckligt regemente i huuset”. Visserligen hade Angelin ”visst aldrig utmärkt sig vare sig genom lärdom eller snille”, och han drabbades av olyckan att ”bli lam i tungan”, men han omvittnas även ha varit rolig att höra på och hade ett något sarkastiskt skämtlynne. Om detta vittnar en inlaga till K. M:t 1808, där han besvärar sig över att Kammarkollegiet förvägrat honom tertialtionde av potatis med hänvisning till en bestämmelse från 1723. Angelin menar, att förhållandena nu förändrats och prästerskapet borde ha tionde även av potatis, då annars prästernas inkomst av tionde helt kunde försvinna. ”Vem kunde hindra en jordbrukare att i stället för säd plantera potatoes eller andra nu hitintills okända sädesarter och i stället för koor nyttja renar o.s.v. och därmed all slags tionde upphörde.”

Jag tycker Henric Angelin är värd en upprättelse från det negativa omdöme han ofta får, och som ytterligare ex-empel på hans innehållsrika attester återges här en som är något längre från 1801:

Drängen och Skatte Hemmans åboen Hederlige och wälförståndige Per Persson i Foresta Färingtofta Sochn, som anmält sig wara sinnad träda i äcktenskap med Pigan Hederliga och Sedesamma Elna Nilsdoter i Asks By, och til winnande theraf upwisat behörigt Präst Betyg den 8 sidstl October, om sin Hinderslöshet, såsom oförlofwad ther i orten, afträder nu til sin Bonings Hemwist, med attest, at Henne efter fö-regångit aflämnande å Predikstolen i Asks Kyrka wunnit fullbordan af detta tiltänkta äktenskap, genom laga Wigsel, Lördagen den 7de November 1801.

Bruden Hedersamma och Sediga Elna Nilsdoter, som nu med sin Man afflyttar til Foresta lämnas Bewis, at Hon är född på N: 8 i Asks By den 1 Dec år 1776, af Hederliga och Christeliga äkta Makar. Fadren ännu lefwande Enklingen och Skatte Hemmans åboen wälförståndige Nils Olsson. Modren, nu afledna Gudfruktiga Hustru Hanna Persdoter, som afsomnade i augusti månad d 11 förledet år 1800. Af dessa föräldrar updragen, har hon alt ifrån Barndomen wistats på sitt födelse ställe och med all Barnslig lydnad gådt dem tilhanda som en Kär doter, och sedan dess äldre Syster år 1796 blifwitGift med Skatte Hemmans åboen Per Nilsson på N: 5 i Asks By, så har Elna förestådt Boet på N: 8 ther i Byen, icke allenast under sin Moders siukliga tillstånd, utan ock, efter dess död, bistådt sin gamle Fader med Hushålls skötsel under dess Enklinge stånd, med all trohet och flit.

Hon äger en berömlig Christendoms Kundskap, så at Hon ej allenast kan läsa rent i och utom Bok, Doct. Lutherii Catheches med Doct. Swebelie förklaring, utan ock genom flera Gudeliga Böckers läsande, upöfwat sig siälf til ett owanligt kundskaps mått; så at Hon nu i sitt 25te ålders år hunnit til stor andlig förkofran i sitt stånd, och äfwen pryder sin insigt med ärbar, sedelig och anständig wandel. Hon har flitigt brukat Salighets medlen och sednast en Gäst wid Jusu Nattwards Bord sidstl. Söndags Allhelgona dag, den 1 å denna Månad.

Då nu detta Nygifta Par följes åt til sin Bonings plats i Foresta biledsagas the med Hjärtlig önskan och Bön om Guds Nåd, Lycka och wälsignelse, til lyckelig fortsättning af deras påbörjade äktenskap, at the under Enighet och Frid, måtte länge lefwa tillsammans i alt nöje och Wältrefnad och Sällhet och sedan förenas med glädje i Ewigheten.

Hwarjämte ock unga Hustru Elna Nilsdoter, som nu afreser från wår ort och sin Hembygd, warder hos sin wärde Själesörjare, å den Ort Hon kommer til all gunst och wård, i bästa måtto anmäld af Konga Pstagd. den 8 November 1801.

Henr. Angelin
Kyrkoherde wid Konga
och Ask församlingar

Man kan ju undra, varför Angelin ansträngt sig att skriva denna långa attest åt sin bortflyttande församlingsmedlem. Det kan finnas många förklaringar, men Angelin hade säkert väl lärt känna Elna Nilsdotter och hennes familj under de 16 år han varit kyrkoherde i församlingen. Tänkbart är också att han på grund av sin omskrivna ”lamhet i tungan” funnit en tröst och glädje i att uttrycka sig skriftligt.

Supplikakter åren 1733-1868

Denna källa är föga känd även bland många erfarna släktforskare. Akterna finns vid Malmöhus läns Landskontor under signum D IV a och innehåller klagoskrifter med ganska ingående släktutredningar för att bevisa den klagandes arvsrätt. De få som finns kan vara en utmärkt källa, när kyrkoböckerna saknas eller inte räcker till. Akterna ligger buntade i kartonger, en för varje socken, och är lätta att gå igenom. Som exempel kan nämnas D IV a: 313, som omfattar ”Hemman och Lägenheter, Norrvidinge, Boosgården m.fl. byar.” Norrvidinge kyrkoarkiv tillhör ju dem som drabbats av brand.

Det intressantaste i denna supplikakt är en s.k. ”Geneologia öfwer Pehr Jönssons arfwingar i Bossgården”. Detta är inget mindre än en unik stamtavla upprättad 1750 över nämnde Pehr Jönssons barn, barnbarn och även barnbarns barn i de fall där fadern är död. Eftersom flera av dess ättlingar bodde i Norrvidinge socken, men också i socknar som Källs Nöbbelöv och Felestad, där kyrkoböckerna börjar först 1749, är denna bilagda stamtavla av stor betydelse för att få en överskådlig bild av härstamningen från Pehr Jönsson i Bosgården.

Originalet av stamtavlan är något svårläst, och jag har därför ritat av den istället för att publicera en kopia. Bortsett ifrån Pehr Jönssons ungefär-liga dödsår innehåller tavlan inga årtal, vilka istället förekommer i det omfattande textmaterial, som stamtavlan är bilagd. Däremot omtalas vilka som lever (lef.r), och vilka som är döda. Bland de döda barnbarnen finns den för hustrumord avrättade dottersonen Årad Wifvesson.