Milstenar i Svalövs kommun

- Stig Pettersson -

”Vid varje hel mil å landsväg rätte häradet upp stolpar eller stora stenar och mindre vid varje halv och fjärdedels mil, därå miltalet utmärkt är”. Så löd Byggningabalkens 25 kapitel 3 § i den av 1734 års riksdag antagna Sveriges Rikes Lag. Hur många av dessa stenar finns kvar år 2002?

Lundahus. Liksom Duveke, större än de andra och av senare datum. (foto: Stig Pettersson)

Vid Lunnahus är det inte mycket kvar av orginalet. (foto: Stig Pettersson)

Typisk kvartsmilsten. Torrlösa. (foto: Stig Pettersson)

Helmilstenen vid Östraby. (foto: Stig Pettersson)

På Lantmäteriets Terrängkarta finns de i dag bevarade stenarna utsatta, dock endast de som än i dag står utmed befintlig väg. På Generalstabskartan från 1860-talet är beskrivningen densamma, med den skillnaden att färre vägar hunnit ändras sen den tiden stenarna sattes upp. Jag har på vidstående karta markerat stenarna som finns utsatta på 1860-års karta. Även befintliga stenar som inte står på kartan är markerade.

Milstenarnas utseende är av tre olika slag; helmil, halvmil och kvartsmil. Avståndet mellan helmilstenarna är en gammal svensk mil vilket motsvarar 10 688 meter i dag. Sålunda bör avståndet mellan varje sten vara 2 672 meter.

Aktuella landsvägar som passerar kommunen är följande sträckor:
Kävlinge (Norrvidinge) - Ljungbyhed (Uggleröd) (nuv. 108). Utgångspunkten för indelningen är Malmö för att sedan fortsätta mot Jönköping och Sthm.
Tågarp (Lilla Berga) - Saxtorp (Elvireborg) (nuv.110). Utgångspunkten ej känd.
Norra Möinge (Brovalla) - Kävlinge (Annelöv) (nuv. 104). Utgångspunkten ej känd.
Svalöv (Torrlösa) - Gryttinge (Skoghus). Utgångspunkten är Landskrona.
Billesholm (Rovehus) - Ask (Nian) (nuv. 109). Utgångspunkten är Helsingborg.
Stenestad (Prästavägen) - Halmstad (Lundahus). Utgångspunkten eller riktning ej känd.
Hasslebro (Billinge) - Röstånga (Röstånga skola) (nuv. 13). Utgångspunkten är Hörby.

Källs Nöbbelöv: En befintlig helmilsten. Placeringen förbryllar oss eftersom ingen större landsväg passerade där vi den tiden, den är märkt 1728. Många så kallade bivägar passerade dock här, men ingen värdig en sten. Står ej heller utsatt på kartan.
Loarp: En befintlig kvartsmilsten. Denna sten är inte lik någon annan och är troligen ingen milsten. Vitmålad och välskött. Det står även en sten på motsatta sidan vägen. Troligen markerar de häradsgränsen mellan Rönneberga och Luggude i stället då den gränsen går just där.
Prästgården, Kågeröd: En befintlig halvmilsten. Denna sten måsta vara ditflyttad senare då ingen väg passerade just där och i varje fall inte i den riktningen.
Röstånga skola: En befintlig kvartsmilsten. Platsen stämmer men det borde vara en helmilsten i stället. Stenen hittades vid ett uthus i trakten på 1920-talet använd som trappsten och blev rest på nytt.
Billinge by: En befintlig halvmilsten.
Bjärnarp: En befintlig kvartsmilsten. Formen är olik och enklare än övriga stenar, dock på sin rätta plats.
Danneborg: En befintlig halvmilsten.
Duveke: En befintlig kvartsmilsten. Rund till formen och märkt 1864. Indentisk med Lundahus.
Duveskog: En helmilsten. Efter att vägsträckningen ändrades 1908 flyttades stenen på 1920-talet till dess motsvarande läge på nya vägen. Nu tyvärr borta.
Gryttinge: En befintlig kvartsmilsten.
Lundahus: En befintlig kvartsmilsten. Rund till formen och märkt 1864. Identisk med Duveke.
Lunnahuset: En befintlig sten. Ett slarvigt stenröse och en upprest sten finns på plats, dock inte en milsten.
Långaröd: En befintlig halvmilsten. Troligen orginalsten på dess rätta plats.
Marieholm: En befintlig halvmilsten. Utan sockel.
Nian: En befintlig kvartsmilsten. Borde vara en helmilsten, gammal och sliten men olik Långarödstenen.
Skoghus: En befintlig kvartsmilsten.
Sofielund: En befintlig kvartsmilsten.
Torrlösa: En befintlig kvartsmilsten.
Östraby: En befintlig helmilsten. Den enda hittills funna helmilstenen på sin rätta plats.

De stenar som är nämnda här är de stenar som är funna eller de jag vet något om. Min förhoppning är att mer fakta om befintliga eller försvunna stenar ska strömma in från läsekretsen så att vi en dag kan få en mer komplett bild av omständigheterna kring stenarna.

En inventering av stenarna i Onsjö härad gjordes på 1920-talet av Bonde Bondeson på uppdrag av Onsjö härads hembygdsförening. Denna utredning finns publicerad i Onsjöbygden av årgång 1955, och därifrån kommer en del uppgifter i den här artikeln. Från de övriga häraderna har jag inte funnit några uppgifter, förutom Bengt Nordahls artikel i denna tidskrift.