Alexander Malmquist

ett konstnärsöde från Ask

- Bengt Nordahl -

Känner någon av läsarna möjligen till en konstnär med det namnet? Innan jag fick tipset om artikeln om honom i Läkartidningen, hade jag endast träffat på hans namn med uppgift om att han var konstnär i samband med arbetet med Asks kyrkoböcker, och han omnämnes varken i Nationalencyklopedin eller Lexikon 2000. I Svensk Uppslagsboks andra upplaga kan man emellertid läsa följande:
Malmquist, Alexander Magnus, målare (1796-1853), fick sin utbildning vid Konstakad. i Stockholm, där han framträdde med antika och nordiska ämnen, utförde sedan några altartavlor samt en hel del porträtt, t.ex. av Esaias Tegnér (Lunds univ.-bibl.), for 1822 till Frankrike, varifrån han efter ett årtionde återkom; vårdades sedan på Malmö hospital. Utmärkt är ett självporträtt i miniatyr (Nationalmuseum).

Född och uppvuxen i Ask

”Kristi uppståndelse” i Strövelstorp kyrka från 1828. Priset var 460 rdr. Motivet hämtade Malmquist från altartavlan i Kungsholms kyrka i Stockholm, målat 1823 av Westin. (foto: Stig Pettersson)

Föräldrarna var klockaren Jöns Malmquist och dennes hustru Catharina Siderin i Ask. Jöns var son till Daniel Malmquist, klockare i Riseberga och Färingtofta. Troligen efterträdde han den avvikne Anders Gullberg som klockare i Konga och Ask år 1784, för från 1785 upptas han som ogift klockare på klockarbolet Ask 3. Vid en visitation 1813 uppges Jöns Malmquist i 29 år ”med gott vitsord ha innehaft sin befattning”. Det står dock om honom, att han inte kunde åderlåta, eftersom han sedan ungdomen inte tålde se rinnande blod. Han saknade även utbildning i att vaccinera mot smittkoppor.

Jöns och Catharina gifte sig 1788, och samma år köpte de halva kronorusthållshemmanet Ask nr 1 av borgaren, handlaren och krögaren Mattias Scheffman, som enligt Ask förr och nu även synes ha varit något slags privatlärare i byn. Jöns Malmquist var således både klockare och hemmansägare. Den numera avlidne askabon Måns Olsson skriver på 1930-talet, att Jöns Malmqvist har uppfört den boningslänga, som ännu finns kvar där. Det är nog ett av Asks äldsta hus, som står kvar på sin plats.

Det fanns fyra barn i äktenskapet, två söner och två döttrar. Om barnens uppväxt är inte mycket känt. Tydligen var det sonen Alexander Magnus född 29/3 1796, som fick den bokliga bildningen. I en kommunionslängd från 1814 upptas både sönerna David och Alexander, och om den senare står det ”Konga” (vistades han möjligen hos kyrkoherde Henrik Angelin?). Året efter skrevs han in som student vid Lunds universitet, men vid slutet av året återfinns han som elev vid Konstakademin i Stockholm.

Fullföljde inte sina akademistudier

En akademikamrat skriver om Alexander, att han ”var hemmastadd såväl i de döda som levande språken och hade å kunskapens vägnar fått en underbyggnad överträffande de flesta samtida konstnärer”. Han del-tog i akademins utställningar och vann pris vid flera tävlingar, men samtidigt hade han givit sig in i amorösa äventyr. För att undfly konsekvenserna av dessa avbröt han sina studier 1822 och begav sig utomlands med en kamrat. Målet var Paris, men i Hamburg var pengarna slut, och de måste fortsätta färden till fots, först till Paris och sedan till Florens och Rom. De bägge kamraterna höll ihop till 1824, då de skildes som ovänner, och i slutet av året anträdde Alexander ensam den långa färden hem till fots.

Det står i Gunnar Berenfelts biografiska artikel i Läkartidningen, att ett blygsmt arv efter fadern möjliggjorde utlandsresan 1822, men fadern levde till 1828. Däremot avled modern 1823 under sonens utlands-vistelse, och i bouppteckningen upptas bland arvingarna ”Målare Eleven Alexander myndig nu vistande i Rom”. Det står, att sonen Alexander enligt uppvisad kvitterad räkning på sitt möderne- och fädernearv redan uppburit 2431 Rdr 31 sk 3 rst Banco. Trots att detta var mer än vad honom lag-ligen tillkom, skulle han vara befriad från återbetalningsskyldighet. Vidare står det, att fastigheten Ask 1 överlämnades på sonen David.

Några produktiva år i Lund

”Kristus i Getsemane”, detalj från Starby kyrka målad 1831. (foto: Stig Pettersson)

1826 bodde Alexander hemma i Ask ”utan att sysselsätta sig med något”, men på hösten begav han sig till Lund. Där verkade han som flitig porträttmålare och utförde även altartavlor till flera skånska kyrkor, bl.a. ”Kristus i Getsemane” i Starby och Ausås kyrkor samt ”Christi Uppståndelse” till Strövelstorps kyrka utanför Ängelholm. Han förtjänade tillräckligt med pengar för att kunna återvända till Paris, dit han anlände nyåret 1830. Troligen målade han här en altartavla till Tofta kyrka kallad ”Kung-arnas tillbedjan”. Han hoppades nu på ett internationellt genombrott, men när hans originalarbeten inte uppmärksammades ”föll han i grubblerier”. För stolt att mottaga de kopieringsuppdrag som erbjöds honom, drabbades han också av ekonomisk misär. 1835 skrev han till biskopen i Lund och bad att få låna 500 riksdaler. Brevet undertecknades ”greve Malmskog, född Wachtmeister”.

Dukade under för en obotlig sinnessjukdom

Efter en kortare vistelse på ett hospital återförpassades Alexander genom svenske ministerns försorg till hemlandet och togs om hand av brodern David i Ask. Där lär han ha tillbringat sina dagar till sängs i total overksamhet. Efter att ha hotat sin svåger kronolänsmannen Carl Kindberg för att denne vägrade titulera honom greve, intogs han emellertid på Malmö hospital. Från åren där finns ett par hundra teckningar i tusch och blyerts bevarade, och där slutade han också sina dagar i oktober 1854.

Detaljer från någon av de hundratals teckningar i tusch och blyerts som finns bevarade från hospitalstiden.

Porträtt av föräldrarna

Det är väl knappast någon askabo i våra dagar, som känner till Alexander Malmqvist. I den förut citerade Måns Olssons anteckningar finns dock några rader om honom. Han skriver: ”Jöns Malmqvists son artisten Alexander Malmqvist har med verklig konstnärshand målat porträttet av sina föräldrar som ännu finns kvar i Ask och förvaras hos bankdirektör Olof Nilsson i Backagården, som är förmyndare för den ende överlevande av Malmqvists släkt, fröken Ida Elise Davidsson i Ask.”

Det har gjorts förfrågningar om porträttet, men ingen känner till det. Man får väl hoppas, att det finns kvar. Har det kanske efter att ha sålts på någon auktion kommit att ägas av någon, som inte har en aning om vilka det föreställer eller vem konstnären är och därför inte uppskattar det. Två av hans kända porträtt, självporträttet och poträttet av Esaias Tegnér finns på Nationalmuseum respektive Lunds Universitetsbibliotek, men porträttet av föräldrarna borde ha sin rätta plats i Asks kyrka, eller möjligen Konga kyrka, där ju fadern också verkat.

Källor:
Läkartidningen Nr 6 2002
Svenskt Konstnärs Lexikon del IV
Svensk Uppslagsbok
Olika arkiv vid LLA