Slškt och Bygd 02:1
Omslaget

Amanda
– en kvinna att minnas

- Bengt Nordahl -

I Släkt och Bygd 99:2 presenterades författarinnan och vår kanske förnämsta folklivsskildrerska Eva Wigström. Hon var en av 1800-talets föregångskvinnor, som hade sitt utsprung och delvis även sin verksamhet i Rönnebergs härad. Ungefär samtidigt med Eva levde Amanda Maier. Hon föddes i Landskrona den 20 februari 1853, och där växte hon också upp. Hon verkade visserligen mest utomlands, men hon hade förvisso sina rötter i Svalövsbygden, närmare bestämt i Tirup.

Den vackra kvinnan på fotografiet gick ur tiden 1894, och hundra år efter sin död hedrades hon med en utställning på museet i barndomsstaden. Det var nu inte på grund av sitt utseende och sin sällsamma utstrålning, som denna utställning kom till. Att hon spelade violin, framgår ju av fotografiet, och sin musikaliska begåvning hade hon ärvt av sin tyskfödde fader Karl Edvard Maier. Han var egentligen konditor,men året innan Amanda föddes avlade han musikdirektörsexamen. Samma gedigna utbildning lyckades han ge sitt enda barn. Som privatist – andra möjligheter gavs inte – examinerades hon endast 19 år gammal till Sveriges första kvinnliga musikdirektör med mycket höga betyg. Efter det gav hon konserter i både Skandinavien och övriga Europa och rönte uppskattning av både publik och recensenter. Hon fortsatte sedan sina musikstudier i bl.a. harmoni, komposition och violin vid musikkonservatoriet i Leipzig. Där mötte hon också sin blivande man, musikern och tonsättaren Julius Röntgen, och efter bröllop i Landskrona kyrka den 28 juli 1880, bosatte sig det celebra paret i Amsterdam.

Amanda var en duktig violinist, som trollband sina lyssnare. Naturligtvis finns hennes framträdanden inte förevigade, men en del av hennes egna kompositioner finns i våra dagar i nya inspelningar.

Bla hennes sonat i h-moll för piano och violin finns utgiven på CD och har naturligtvis framförts i radion. En konsert den 17/11 2001 i Stockholms konserthus med verk av Amanda Maier-Röntgen och hennes man sändes veckan efter i Sveriges Radios P2.

Hur var det då med Amandas rötter i Tirup? Jo, hennes mor Elisabeth (Ellse) Sjöbeck föddes i Tirup den 28/3 1818. Hon var dotter till smeden Anders Sjöbeck och dennes hustru Elna Olsdotter. Morfars far var också smed (liksom dennes far) och hette Nils Sjöbeck. Han hade anlänt till Övedskloster, medan Hans Ramel fortfarande höll på med det stora slottsbygget, fick tjänst där och gifte sig med handskmakare Sven Bergs äldsta dotter Anna. Det föddes 11 barn i äktenskapet, av vilka de fem sönerna troligen blev smeder, så även Anders, som hamnade först i Sireköpinge och sedan i Tirup. Man kan undra, varför han flyttade från Sjöbo-trakten till Sireköpinge, men det har sin förklaring i att ägaren till Övedskloster även ägde Sireköpinge gods.

Smeden Anders Sjöbecks dotter Ellse Sjöbeck lämnade 1834 Tirup och flyttade till sin äldre syster Anna i Helsingborg. Hon var gift med sockerbagaren Schreiber, och 1847 gifte sig också Ellse med sin sockerbagare, nämligen den tyskfödde konditorn Carl Edvard Maier. Detta konditorpar blev föräldrarna till Carolina Amanda Erika Maier.

Av Nils Sjöbecks döttrar var det en som gifte sig med en skräddare i Öved. Dennes son Ludvig Thulin (1820-1903) var känd både som en duktigskräddare och bygdespelman, vars yviga skägg ibland lär ha fastnat i strängarna. Ludvig och hans hustru hade inte mindre än 21 barn, varav dottern Christina Lovisa gifte sig med bagaren Anders Bengtsson. Detta par förde musiken vidare till sonen Assar Bengtsson, en känd riksspelman, som ännu lever och bor i Lund. Christina Lovisa var således nästkusin till Amanda, och hon tjänade också i Amandas hem i Amsterdam under sin ungdom, för Amanda nöjde sig inte med att vara enbart maka och mor, som omvärlden på den tiden förväntade sig. Hon skaffade jungfru och barnflickor och fortsatte sitt musikaliska yrkesliv.
Amanda fick tyvärr inte behålla sin hälsa. Hon drabbades av lungbesvär och dog alltför tidigt. Hade det inte varit för musikläraren Lennart Lundholms forskning i Amandas liv och karriär, hade hon väl också varit så gott som helt bortglömd i våra dagar.

Finns det något samband mellan bagaryrket och musikalisk begåvning? Man är nästan frestad att tro det. Men Amandas anor på mödernet? Huruvida dessa också sjöng eller musicerade, är inte omtalat, men det är dokumenterat, att de hade andra kvalifikationer. Amandas morfars far, smeden Nils Sjöbeck, lär ha ägt kännedom om sjukdomar hos såväl djur som människor. Som smed fick han naturligtvis också ibland praktisera som ”tandläkare”. Hur detta kunde gå till omtalar följande: Vid ett tillfälle erhöll Nils Sjöbeck besök av en för tandvärk utsatt man, vilken fick göra sitt inträde i smedjan varest smeden band ett snöre om tanden och sedan fästes i skruvstädet. Här måste han nödgas titta på smeden medan denne värmde sitt järn, vilket ej drogs ifrån fyren före än det gnistrade och sprutade eld. Gripen av fasa ryggade mannen tillbaka då han såg smeden med det varma järnet i hast närma sig hans näsa. Efteråt bekom det honom ganska väl, ty samtidigt som han av förfära ryckte till och slet sig lös, upphörde värken. (Nedtecknat av sonsonsonen, släkt- och bygdeforskaren Nils Sjöbeck, nästkusin till Amanda)

Omslaget