Omslaget

Släkt och Bygd 00:2

Ask- och Kongaprojektet (Askonga)

Tankar kring projeket - exempel på problem - lägesrapport

- Bengt Nordahl -

1997 gav vi ut ett mindre häfte med den långa titeln ”Vigslar, födslar, dödsfall från tiden före kyrkoböckernas början i Konga & Ask samt enstaka katekismilängder och mantalslängder 1684-1759”. Vår förhoppning var självklart, att det skulle underlätta för andra att forska i dessa socknar. Detta häfte kunde förvisso varit innehållsrikare. Framför allt kan man finna betydligt fler uppgifter om vigslar i grannförsamlingarna, men dessa uppgifter har på senare tid blivit ganska lättåtkomliga genom diverse register, som numera finns att tillgå. Jag tänker främst på registret över alla vigda i Onsjö härad tom 1815, som upprättades av DIS-syd 1997. Detta finns även på mikrokort på landsarkivet. En pärm innehållande ett liknande register finns för Norra och Södra Åsbo härader. Därmed finns vigselregister till flertalet Konga och Ask närgränsande socknar utom Kågeröd (Luggude) och Svalöv (Rönneberga). För enbart Billinge socken har Lennart Börnfors utarbetat ett utmärkt register till Billinge C:1 och C:2

Vi ska inte heller glömma, att vissa kyrkoböcker på andra sätt gjorts mer lättillgängliga för forskarna. Jag tänker på Greta Gröndahls fönämliga insats att renskriva Hallaröds kyrkobok. Denna är utgiven i bokform och finns både på landsarkivet och på biblioteken för hemlån. Innan jag första gången såg hennes verk, hade jag varit inne på tanken att göra liknande med i första hand kyrkoherde Klercks kyrkobok för Kågeröd, men jag kände mig då inte mogen för ett sådant svårt och omfattande arbete, och nu i dataålderns tidevarv, vore det förvisso ett onödigt arbete. I Demografiska databasen lär nämligen nu finnas uppgifterna från kyrkoböckerna i följande församlingar: Ekeby, Frillestad, Halmstad, Hälsingborg, Hässlunda, Hög, Kågeröd, Kävlinge, Risekatslösa, Sireköpinge och Stenestad, medan andra finns under bearbetning. Jag nämner dessa hjälpmedel, eftersom det kan finnas forskare, som inte känner till dessa genvägar till kyrkoböckerna. Här gäller emellertid den vanliga regeln för forskaren, att alltid använda bearbetningar och sammanställningar i första hand för att de kan ge vägledning till primärkällor. Att finna vigslar och födslar i Konga eller Ask före 1820 i dess primärkälla stöter ju dessvärrre på patrull. Det närmaste man kan komma i den vägen är attester, duplettböcker och liknande, som dock alla är andrahandsuppgifter.

Dödlistor (mortalitetslistor)

När jag sammanställde häftet, som nämnes i inledningen, var det främst för att publicera de funna dödsfallen i mortalitetslistorna vid Onsjö häradsrätt (CVI:1) samt att återge några av de äldre mantalslängderna. De som sökt i nämnda dödlistor antingen i min sammanställning eller i originallistorna, har väl konstaterat, att det saknas uppgifter från vissa perioder, antingen det beror på, att listor inte lämnats in eller att de senare kommit bort. I något fall kan de vara felarkiverade. Vid genomgång av bouppteckningsvolymen FIIa:17 fann jag således en lista inbundnen däri. Den hade inlämnats till sommartinget 1814 och har följande innehåll:

Konga 1814

28/1 Undtm And. Lars hustru Anna Jönsd. i Konga 64 år
5/3 dr Anders Nils i Klofveröd 65 år
19/4 Ihsm Lars Jöns i Täckarehuset 64 år
5/3 Enkan Kerstina Månsd. i Konga 65 år

Ask 1814

4/1 Ihsm Sven Jepps i Sånarp 73 år
30/3 Ihsm Måns Anders i Ask 70 år

Idén till projektet

Det stora intressset, som häftet rönte, fick Stig Pettersson att föreslå, att vi skulle utvidga arbetet till ett rekonstruktionsförsök av de brunna kyrkoböckerna. Detta har Stig sedan gett det fyndiga namnet ”Askonga-projektet”. Vilka visioner vi ursprungligen hade, är något osäkert. Vi saknade i början erfarenhet och fick pröva oss fram. Upptäckten att det finns alternativa källor, gjorde oss kanhända alltför optimistiska, och vi insåg också snart dessa källors begränsning, framför allt i tid. Önskan att snabbt uppnå resultat har måhända medfört, att vi ibland brustit i noggrannhet, vilket i efterhand måste rättas till. Det kan röra sig om både fel och utelämningar.

Vilka källor har använts?

I en tidigare artikel kallad ”Att forska i Konga och Ask utan kyrkoböcker” redogör jag för olika alternativa källor, och den artikeln liksom ”Blandat om mantalslängder” finns i ”Ask och Konga databas”, varför jag inte ska upprepa mig. Jag vill dock nämna, att mantalslängder varit den källa, som utgör stommen i vårt arbete. Jag vill också framhålla min åsikt, att dessa trots sina brister alltför sällan användes av släktforskare som ersättning för husförhörslängder, när de senare saknas.

Registrerade bouppteckningar

Näst kyrkoböcker är bouppteckningar den fönämsta källan i all släktforskning. Det är därför naturligt, att dessa arkivalier dominerar bland de original, som beställes fram av forskare på landsarkivet. Även dessa är dock ojämt bevarade för olika härader. När det gäller Konga och Ask i Onsjö härad, har jag endast funnit en från 1770-talet, nämligen efter husmannen Ohla Andersson i Syrahuset i Konga socken, vilken gjordes den 18 maj 1778. Troligen upprättades i de flesta fall bouppteckning (eller skiftesinstrument), som lagen föreskrev, och visst lämnades de ofta i laga ordning in till tinget, vilket framgår av domböckerna. I protokollet för den 12/3 1778 står det i § 35 ”Bouppteckning efter avl hustrun Anna Månsdotter från Winfälle under den 2/3 1778 uppvistes jämte afskrift och blef den förra påskrifven och återlämnad, samt den sednare till Häradets handlingar lagd.” Det är ju oftast avskrifter, som finns bevarade, men denna bouppteckning, liksom alla andra registrerade från tidigare år, är tyvärr försvunnen. Jag har med tiden fått ihop en ganska lång lista på till tinget inlämnade bouppteckningar, och förutom besvikelsen över att de inte finns bevarade, ger dessa uppgifter i domboken åtminstone en bekräftelse om att personen är död. Ibland kan man dock få veta något mera, tex namnet på den efterlevande maken, namnen på förmyndare eller boets tillgångar

Det förekom faktiskt, att bouppteckning gjordes i anslutning till ”gravölet”, som oftast pågick i flera dagar. Gamle Per Persson i Ask 2 dog den 17 juni 1804, begravdes den 20, och den 21 hölls bouppteckning. Barnen bodde visserligen inte längre borta än i Kloveröd och Hassle i Stehags socken, men det var ju praktiskt att få det uppklarat, medan alla var samlade hos änkan i sorgehuset.

Bouppteckningsregister

Förutom bouppteckningarnas förträfflighet i flera avseenden vill jag framhålla nyttan av att söka i bouppteckningsregistret. Jag har av forskare, som haft kontakt med andra landsarkiv, hört att dessa register visst inte finns överallt. De har ju upprättats på senare tid och fanns tex inte, när mormornernas filmning gjordes. De kan i många fall vara en genväg i att finna en persons död och ibland tom namnet på hustrun. Det senare gäller inte minst, om registret är ordnat efter förnamnen.

Ibland kan det dock vara fel i registret. Det står tex, att hustrun till den tidigare nämnde Per Persson, som dog 1804, hette Bengta Hansdotter, och i hastigheten kan man då lätt få för sig, att det i bouppteckningens ingress står Hansdotter istället för Jonsdotter, vilket är det rätta. Detta är en påminnelse om, att registret endast är en genväg till primärkällorna bouppteckningar och dödböcker, och vid tveksamheter, bör man om möjligt dubbelkontrollera.

Grannförsamlingarnas kyrkoarkiv

Helt utan kyrkoböckers hjälp har forskningen inte behövt bedrivas, tack vare att grannförsamlingarna har bevarade kyrkoböcker. Släktskap kan framgå av faddrarna i födelsenotiser.Det kan då röra sig om en person, som plötsligt dyker upp som fadder boende i Konga eller Ask. Mårten Nilsson från Rönne mölla i Billinge upptas 1703 som fadder i Röstånga kyrkobok, men 1706 upptas i samma kyrkobok Mårten Nilsson i St Åkarp i Konga. Ett antagande, att det är samma person, visar sig vid efterforskning också vara riktig.

Vigslar i en grannförsamling gäller som regel en dräng eller änkeman från Konga eller Ask, som gifter sig med en kvinna från någon annan församling, antingen de sedan slår sig ner i vigselförsamlingen eller ej. Som regel får man veta namnet på byn eller gården, och då är uppgiften att identifiera personerna ganska lätt. Det kan även gälla vigslar i Konga eller Ask, om det finns en bevarad utflyttningsattest till en annan församling (gäller främst Kågeröd). I utflyttningsattesterna får man ibland uppgift om datum för vigsel i Konga eller Asks kyrka, och kanske uppges hustruns ålder och födelseby, varigenom föräldrarna kan spåras. Mest berättar attesterna dock om pigor och drängar, som flyttar hit och dit mellan församlingarna, och saknas uppgift om ålder och födelseplats, ger de som regel inte mycken hjälp.

Drängen Jöns Holgersson född i St Åkarp 2/12 1762, som ämnar ingå äktenskap med änkan Pernilla Gudmunsdotter i Kjellstorp i Kågeröd 1798 är lätt att finna, eftersom Holgersson inte tillhör de allra vanligaste patronymikonen, och St Åkarp är en enstaka gård i Konga socken. Värre är det med pigan Gunnilla Nilsdotter född i Konga by 2/4 1772, som flyttar till Kågeröd 1791. I det senare fallet har vi ett vanligt patronymikon och en by, som består av många gårdar och gatehus.

I Billinge kyrkoarkiv finns en ”förteckning över alla i Billinge och Röstånga församlingar varande personer efter deras ålder samt födelsestället, börjande 1813 under pastor Jon. A Rothsteins tjänstetid”. Många visar sig vara födda främst i Ask men också i Konga, men eftersom endast födelsesocknen uppges, och de flesta har vanliga patronymikon ger denna källa inte särskilt mycket utbyte.

Domböcker och Ragnar Odhnoff

Domstolsprotokoll utnyttjas väl normalt endast, när man söker efter uppbud och lagfart på en fastighet, eller om man får vetskap om någon brottslig handling. Till de senare hörde ju även ”lägersmål” i gamla tider. För att kunna hitta i denna svåröverskådliga källa krävs helst, att man känner till tidpunkten för händelsen, vilken uppgift man kanske finner i husförhörslängd eller annan kyrkobok. Likväl kan det vara svårt att rätt tolka domstolsprotokollen, vilket är synd, eftersom det förvisso är den källa som ger, som man brukar säga ”kött på benen”.

Som alternativ källa istället för kyrkoböcker är det nog inte så vanligt, att man använder domböckerna, fast det finns fler än jag som gjort det. Jag tänker främst på Ragnar Odhnoff, som själv hade sina rötter i bla Ask, och han lade grunden till den forskning, som Stig och jag bedriver. Han gjorde avskrifter inte bara av svenska mantalslängder utan även av skattelängder för Landskrona län i det danska Rigsarkivet (finns numera på rullfilm på landsarkivet). Odhnoffs avskrifter finns bevarade och är numera kopierade av vår förening. Odhnoff har även gått igenom Onsjö härads domböcker, och som hjälp för sig själv och andra har han sammanfattat alla fall, som intresserat honom, dvs de med uppgifter från Ask, Konga, Röstånga och Billinge mfl socknar. Denna förteckning över olika domfall, kan användas som källa men bör helst kontrolleras, vilket är lätt att göra, eftersom Odhnoff noggrant angivit datum och i förekommande fall paragrafer, nummer eller uppslag. Med titeln ”Spridda anteckningar ur Onsjö härads dombok 1685-1739” finns sammanställningen inbunden. Boken ägs av Leif Norrman i Malmö, som lånat ut den, varefter den även blivit scannad av Stig Pettersson.

Vilka personuppgifter och data kan man då finna i domböckerna? Förutom käranden och svaranden uppträder i många fall åtskilliga inkallade vittnen. Här kan ges namnet på en tidigare okänd hustru eller okända barn, men intressantast är kanske, att man under vissa perioder får veta vittnenas (ungefärliga) ålder. Däremot nämnes sällan kärandens eller svarandens ålder. Nils Åkesson Cronholm, en av huvudpersonerna i den tidigare artikeln ”Kvärk och dess inbyggare”, uppträder även vid vissa tillfällen som vittne, och enligt samstämmiga uppgifter från dessa tillfällen, bör han vara född 1717. Vid allvarliga brott får man både veta de anklagades ålder och utseende. Hustrun Pernilla Persdotter var 52 år, stor och stark, samt mycket tjock (kanske för att hon var krögarehustru). Brottet var, att hon av sin man, krögaren Sören Torslov, som försökt begå självmord, anklagades för medhjälp till mordförsök.

Uppgifter om uppvisade bouppteckningar har redan nämnts. Dessutom vill jag nämna inbördes testamenten, vilka bla kunde upprättas, när mannen blivit änkling och gift om sig, varvid makarna kanske saknade gemensamma bröstarvingar. Avskrifter av dylika testamenten finns ofta inbunda i domböckerna, och de kan ge intressanta och viktiga upplysningar. Ett testamente kan också göras av en ensamstående person som i följande exempel: Jag Sine Pärsdoter från Konga by och socken gör härmedelst med sunt förnuft och fri vilje följande testamente, nembligen att min enda syster ifrån Hägnadshus och Kågeröds socken skall ha all min lilla qvarlåtensskap utan at mina Broder Barn må göra henne det minsta intrång. Konga d 9 Juni 1771.

Det var i gamla tider en betungande uppgift att förvalta barnagods, dvs de omyndigas arv. Det förekom ofta överklaganden för att slippa förmyndarskapet, varvid man då kan få veta alla de närmaste släktingarna, som kan komma ifråga. Inte så sällan påträffas också stämningar för att få ut barnagodset, och ofta är det mannen, som stämmer för att hustrun ska få ut arvet efter sina föräldrar. Efter giftermålet blev ju mannen kvinnans förmyndare. Domfall av det senaste slaget innehåller ofta många data och personuppgifter, och som ett gott exempel kan nämnas ett fall från den 12/11 1778. Där instämmer drängen Olof Ohlsson från Billinge sin styvfader Nils Bengtsson och sin halvsyster änkan Bengta Olufsdotter från Ask. Han ger därvid fullständiga uppgifter om sitt släktskapsförhållande, vilket annars vore lätt att missförstå i det här fallet, där så många har samma patronymikon. Jag återger hans uppgifter något sammanfattade: Min aflidne fader Oluf Bengtsson har dels utlöst, dels ärft efter dess föräldrar Cronorusthållet N:o 6 5/16 mtl Ask och därefter ingått äktenskap med Hanna Pärsdotter, då tränne barn Pehr och döttrarna Bengta och Gunnel blef sammanaflade, och sedan dess hustru aflidit ingick bemälte min fader gifte med min kära moder Boel Johnsdotter. Therefter har min fader, då iag ännu ej war född aflidit och min moder trädt i gifte med Nils Bengtsson som städsmåhl i hemmanet antagit. Bouppteckning under d 30 Martii 1756 utwisar hwad mig blifwit tilldelt, men dispositionen under den 21 October 1752 then min kära fader ej måttat tillägna min moder efter dess mans död, halfwa delen af hemmanet ... icke dess mindre har min styvfader Nils Bengtsson samt moder Boel Jönsdotter genom kontrakt av den 21 Januari 1758 emot wissa wilkor uplåtit hemmanet till Rasmus Olsson och dess hustru, min halvsyster Bengta Olsdotter, af hwilka den förre nyligen aflidit.

Tilläggas kan, att änkan Bengta Olsdotter och hennes 5 st omyndiga barns förmyndare den 4/5 1780 sålde hemmanet till drängen Ola Nilsson från Allarp, som ämnade gifta sig med äldsta dottern. Den senares namn omtalas inte, men eftersom man längre fram i mantalslängderna får veta, att hustrun hette Anna, vet man, att hennes fullständiga namn var Anna Rasmusdotter. Således kan man följa människorna på detta hemman under lång tid.

Men vem var då Oluf Bengtssons fader?

Vid vintertinget den 14 febr 1735 var Oluf Bengtsson i Ask tillsammans med dess fader Bengt Olufsson anklagade för att olovligt ha fällt en bok. Det uppges, att sonen vill skylla skulden på dess döde fader. Han påstår, att han inte varit med dess avlidne fader att fälla det trädet, och att han vid samma tid inte varit åbo på gården. Här uppstår emellertid dilemmat, att någon Bengt Olufsson inte kan påträffas på detta hemman. 1730-talet är det besvärligaste årtiondet, eftersom mantalslängder helt saknas. I de äldsta, som finns, förekommer endast en Thue (Ture) Månsson, som efterträddes av hans son Bengt Thuesson. Denne upptas också i mantalslängden för år 1730 och dessvärre också för 1736, då Oluf Bengtssons far förvisso var död. (Jordeböckerna kan dock ibland innehålla gamla uppgifter.) Att fadern likväl hette Bengt Thuesson, tyder en uppgift från 1726, där det omtalas, att denne hade en liten son Oluf. Två år senare var unge drängen Oluf Bengtsson instämd av Pehr Torstensson för att ha misshandlat kärandens unge son Torsten, och här framgår att Olufs far hette Bengt Thuesson. Liknande motsägande uppgifter (oftast i olika källor) ställer förvisso till stora problem för forskarna. Här gäller det att väga uppgifternas trovärdighet mot varandra.

Hur långt har projektet framskridit?

3250 personer är nu (2000-11-23) inlagda i Ask och Konga databasen. Via föreningens hemsida på internet kan man ladda hem basen. Den ligger då i Gedcom-format så man kan läsa den i sitt eget släktforskarprogram. Det mesta materialet finns dock inte ännu i basen.

Att rekonstruera de försvunna kyrkoböckerna är egentligen en helt omöjlig uppgift. Min personliga ambition har varit och är att försöka konstruera längder påminnande om husförhörslängder med så fullständiga uppgifter som möjligt om de personer, som vi lyckas finna. Dessa längder är av praktiska skäl liksom husförhörslängderna uppdelade i olika tidsperioder fast i längre perioder. Ännu så länge finns de huvudsakligen endast som handskrivna utkast i mina pärmar, men till anbytardagen i våras hade vi som försök tryckt upp ett 30-sidigt häfte kallat ”Konga socken 1786-1800”. Jag menar, att för dem som inte vill eller kan söka i databasen, kan detta kanske vara ett komplement, och detta häfte finns att få till självkostnadspris. Det måste dock påpekas, att det endast är en första provupplaga, som håller på att bearbetas. Ett häfte kallat ”Konga socken från 1600-talet till 1740-talet” är under utarbetning. Slår försöket någorlunda väl ut, ska vi försöka åtstadkomma liknande häften, som täcker upp tiden fram till 1820 för båda socknarna.

Uppgifternas trovärdighet

Kan man lita på våra upgifter? Som jag tidigare nämnt, finns både felaktigheter och utelämningar. Fel går väl tyvärr aldrig att undvika. De kan vara banala felskrivningar eller också feltolkningar av källskrifterna. Ibland har måhända slutsatser dragits, som varit otillräckligt underbyggda. Förväxlingar av personer kan lätt göras. Åldersuppgifterna varierar ofta, varför uträknat födelseår sällan blir exakt. Inte ens i kyrkoboken uppgivet födelsedatum är helt säkert. Detta kan istället avse dopdagen, liksom att uppgiven dödsdag kan avse begravningsdatum. etc.

Ett särskilt problem är hustrurnas namn. En namngiven hustru behöver inte vara barnens mor. Ibland är det omöjligt att avgöra, hur många gånger mannen varit gift. Äktenskapen blev ju ibland mycket kortvariga. Pär Pärsson i St Ebbarp låter inte mycket tala om sig. Enligt 1730 års jordebok hade han då tagit över efter fadern Pär Olsson, men om han var gift eller ej framgår ej. Inte förrän i 1744 års katekismilängd får vi veta, att hustrun hette Kirstina. I Kågeröds kyrkobok finns också mycket riktigt en vigselnotis från den 11/6 1731, där Pär Pärsson, ung man och änkling från St Ebbarp vigs vid pigan Kirstina Hansdotter från Sonnarp i Kågeröd.

Det var således hans andra äktenskap som ingicks, och som av döden upplöstes 1750, för den 27/3 1750 gjordes bouppteckning efter avlidna hustrun Kierstina Hansdotter i St Ebbarp enligt en den 30/5 uppvisad men ej bevarad bouppteckning. (Här står inte vems hustru det var.) Troligen följande år ingick Pär sedan nytt äktenskap med pigan Anna Nilsdotter (från Traneröd). Detta framgår av en dopnotis i Kågeröds kyrkobok, där det omtalas, att Bengt Nilssons dotter Gunilla från Simmelsberga hölls vid dopet av ”Pär Pärssons hustru i St Ebbarp Anna Nilsdotter”. Bengt Nilsson var med all säkerhet Annas bror, och när hon 1744 och 1749 var fadder till två andra av broderns barn, kallades hon pigan Anna Nilsdotter.

Åtminstone de flesta av Pär Pärssons barn får man sedan veta namnen på främst i 1766 och 67 års utförliga mantalslängder, men eftersom åldern bara omtalas på några, är det inte lätt att avgöra, vem som var modern till de övriga. Här är det väl ingen tvekan om, vem som är fadern, eftersom ingen av hustrurna tycks ha varit gift tidigare, men i många fall är det svårt att avgöra, om barnen är mannens egna barn eller styvbarn, eftersom barnens patronymikon sällan uppges.

Rospigg med Askrötter

Många förfrågningar om personer med anknytning till Ask eller Konga ger inte sällan positiva resultat, vilket givetvis sporrar till ökad ansträngning att ”slutföra” projektet, som förhoppningsvis även kan vara en viss reklam för föreningen. Enligt Stig är det också en del anonyma forskare, som hör av sig genom att be om lösenordet till basen på internet. En hel del bidrag har vi också med tacksamhet tagit emot från forskare i hela landet, vilka sitter inne med värdefulla uppgifter. Till alla ”Askonga-forskare”, som inte tänkt på att höra av sig, vill jag säga, att alla pusselbitar, även de allra minsta, kan vara till hjälp.

Askrötterna tycks ha brett ut sig över en stor del av landet, åtminstone till Åkersberga i södra Roslagen. Där bor en erfaren forskare vid namn Carl-Evert Gustafsson, och eftersom han inte kände till vårt ”Askonga-projekt”, efterlyste han i nättidningen Rötter föräldrarna till sin förfader Nils Svensson i Hassle född i Asks mölla. Som tack för hjälpen vi gav på, som han skriver, ”en gren som han nästan givit upp pga bristen på kyrkoböcker”, erbjuder han hjälp med sitt specialområde uppe i Roslagen. Han håller bla på att göra ett personregister till 1600- och 1700-talets domböcker i Roslagen (8 härader). Adress: Säravägen 15, 184 37 Åkersberga. <clevert@telia.com>

Ask och Konga databasen

Omslaget