Den förste läkaren i Teckomatorp

Om hur sjuka människor botades i äldre tider har skrivits mycket och än mer kommer väl att skrivas om detta intressanta ämne. Här skall vi berätta om, hur modern läkarvetenskap nådde till våra bygder och om den förste läkaren i Teckomatorp.

År 1824 fanns det 1 hela riket endast 32 provinsialläkare. Alla var bosatta i städer. Var läkarbristen stor, så var bristen på pengar till deras lönande än mer påtaglig. En förbättring var önskvärd.

Vid riksdagen 1840 hade anslagits 2 000 riksdaler till 8 st. extra provinsialläkare med 250 Rsdr till vardera. Beslutet, vilket meddelades länsstyrelserna genom Kongl. Sundhets-Collegium, innehåller följande anmärknings-värda slutpassus: ... att dessa extra Provincial-läkare icke utan menighetens inom deras distrikt medgivande och Kongl. Sundhets-Collegii hörande med denna befattning må förena någon annan.

Den 8 mars 1841 meddelade länsstyrelsen socknarna riksdagens beslut och anhöll därjämte om deras utlåtande om behovet av en extra provinsialläkare. Denne skulle i likhet med de ordinarie vara stationerad å bestämd ort och med bestämt tjänstgöringsdistrikt, men till skillnad från de ordinarie, helt eller delvis lönas av vederbörande socknar inom distriktet.

Sockenstämman i Norra Skrävlinge ansåg vid stämma den 9 maj 1841 sig icke deraf vara i behof, emedan de icke hade mer än 1 1/2 mil till Landskrona och 2 mil till Lund. I Torrlösa däremot önskade man en extra provinsialläkare stationerad inom Onsjö Härad, eftersom en del av församlingen ligger nära 3 mil avlägsen ifrån närmaste stad, heter det i sockenstämmoprotokollet. Som synes var fordringarna ganska små.

Som vi nämnde i uppsatsen om "Veterinären" i förra numret av Släkt och bygd lämnade hemmansägaren och landstingsmannen Per Persson i Norrvidinge tillsamman med en annan landstingsledamot en motion till landstinget år 1883 med anhållan om bidrag för inrättande av såväl läkare som veterinärdistrikt. Detta beviljades.

Det är inte belagt om någon inom socknen anmodat Ekdahl, att öppna praktik i Teckomatorp. Var det någon, så var det den initiativrike Linderoth, någon annan kan det knappast vara. I vart fall tycks Axel Ekdahl ha gått "händelserna något i förväg".

I Sydsvenska Dagbladet Snällpostens aftonnummer för den 7 och 9 januari 1886 finns nedanstående annons:
 

"Enkefru Pålsson" var änka efter hemmansägaren Jöns Pålsson på Östra Carlsnäs och hennes hus är i dag Nr 1 vid Promenaden. I detta hus har under senare år efter varandra inrymts post- och polisstation samt rak- och frisersalong.

"Stationshuset" var stationshus på järnvägslinjen Landskrona-Eslöv. Detta hus revs när järnvägen Malmö-Billesholm tillkom och ett nytt, större stationshus byggdes, nämligen det som ännu står kvar. Det lilla stationshuset uppfördes emellertid i oförändrad stil i hörnet av Västergatan - Saftstationsvägen och har idag Nr 4 på Västergatan. Det var detta hus, som när veterinär Eric Borg bodde där kallades "djuriska villan".

Axel Ekdahl tycks redan 1885 ha varit inställd på att flytta till Teckomatorp. Han gifte sig den 27 november 1885. Den 31 december samma år skrives hans flyttningsattest - man, hustru och deras 20-åriga "piga" Bengta; ! dock! De hade redan den 9 december 1885 blivit mantalsskrivna å "Magasinet Nr 1" – i dag Västergatan Nr 2.

Under åren 1886 - 1887 byggdes utmed Järnvägsgatan fram mot torget två tvåvåningshus, handlanden Jöns Larsson hade hörnfastigheten mot torget, en gång ägt av Skandinaviska banken. Här hyrde Ekdahl övre våningen en tid. På tomten närmast öster om byggde Anders Assarsson - hemmansägare till Gisselberga Nr 4, Holmagården. Denna fastighet blev omkring sekelskiftet till salu och Axel Ekdahl inköpte den och utövade här läkarpraktik till sin död.

Något som nu skulle benämnas "intresseförening" hade i slutet av 1880-talet bildats på Linderoths initiativ och intressenter från både den egna socknen och angränsande anslöt sig. Det må här inskjutas, att denne Linderoth med dopnamnen Carl August, var skollärarson från Torrlösa och synnerligen aktiv. Det är ingen överdrift att påstå, att han mot bakgrund av vad tillkomsten av järnvägarna innebar för samhällets utveckling, tog tag i möjligheterna och danade samhället. Den långa gatan genom samhället - Carlsgatan - har fått sitt namn efter honom. Gatan hette tidigare Östra Långgatan.

Syftemålet med intresseföreningen var, att skapa ekonomisk förutsättning för att ett extra provinsialläkardistrikt skulle kunna inrättas med Teckomatorp som station för läkaren. Som här ovan nämnts var en extra ordinarie provinsialläkare icke statsanställd, utan skulle lönas av vederbörande socknar i distriktet.

Assarsson åtog sig att under 5 års tid bidraga med 100 kronor årligen till läkarens hyra. I det lönebelopp, som skulle utgå till läkaren, fattades 75 kronor. Detta belopp anslog kom-munalstämman att utgå under 5 år mot det att Linderoth och Assarsson tillsamman deponerade 375 kronor !! Varför frågar man sig? Hemställan gjordes nu hos medicinalstyrelsen och Ekdahl förordnades till extra ordinarie provinsialläkare från den 1 januari 1889 i det nybildade Teckomatorps provinsialläkaredistriktet. Efter ansökan kunde statsbidrag erhållas, och så skedde väl ock, har man anledning antaga.

Om vad här sagts om tillkomsten av provinsialläkaredistriktet finnes oss veterligen inga skriftliga belägg bevarade. Uppgifterna har erhållits dels muntligt av äldre personer och dels från tidningsurklipp.

År 1888 skrevs kontrakt:

Undertecknade ledamöter i Styrelsen för Teckomatorps läkaredistrikt antaga som läkare inom distriktet Herr Doktor Axel Ekdahl i Teckomatorp under en tid af fyra år räknadt från den 1 Januari 1889 till samma dato 1893, dock med förbehållen Sex månaders ömsesidig uppsägning.

Skulle Landstingets anslag till distriktet, på vilken grund distriktet är bildadt upphöra före utgången af nämnda tid, upplöses samtidigt distriktet och upphör distriktsläkarebefattningen utan föregående uppsägning.

I öfrigt fastställes följande villkor:

1:o Doktor Ekdahl erhåller i årlig lön EttTusenfemhundra /1500/ kronor, som af Styrelsen utbetales qvartalsvis med Trehundrasjuttiofem /375/ kronor vid slutet af varje qvartal samt i hyresersättning årligen Etthundra /100/ kronor, som utbetales vid hvarje års slut.

2:o Doktor Ekdahl skall vara bosatt vid Teckomatorps jernvägsstation och i sin bostad hvarje dag hafva bestämd mottagningstid för konsultation och anmälningar om sjukdom.

3:o Doktor Ekdahl vare skyldig att i främsta rummet betjena distriktet, som består af följande socknar: Annelöf, Dagstorp, Norrhveddinge, Norra Skreflinge, Torrlösa, Swalöf, Felestad, Tirup, Halmstad, Kågeröd och Ask. - och eger Doktor Ekdahl att erhålla utom ofvannämnde lön i allmänhet för hvarje sjukbesök inom distriktet af den person, som påkallar hans biträde Fem /5/ kronor, utom fri resa till och från förrättningsstället, dock om förrättningsstället är öfver en half mils aflägset från Teckomatorp eger han utom fri resa åtnjuta ett arvode intill Tio kronor. - För ordination och recept till tjenstfolk och husmän får arvodet ej vara högre än En Krona och får de nu nämnda bestämmelserna öfverskridas endast i följande 3 fall: a) i fråga om sjukresor nattetid, då 50% förhöjning beräknas, b) vid förlossning, då arvodet bestämmes efter hvarje speciellt falls svårighet samt om förlossningen skett nattetid eller dylikt; c) vid behandling af kirurgiska åkommor. d) Då Doktor Ekdahl äfven innehar tjenst som militärläkare, vare han skyldig att å de tider, då han i sin egenskap af militärläkare är kommenderad, samt å andra tider då han erhållit hos Distriktsstyrelsen sökt tjenstledighet, i sitt ställe i distriktet anställa af Kongl. Medicinalstyrelsen förordnad vikarie, som äfvenledes har att ställa sig detta kontrakts förskrifter till efterrättelse. - Vikarie aflönas af ordinarie läkaren.

Af förestående kontrakt äro tvenne likalydande exemplar upprättade, hvarav Styrelsen för distriktet erhåller ett och Doktor Ekdahl ett.

Teckomatorp den 22 December 1889

J enlighet med förestående vilkor åtager jag mig platsen som läkare i Teckomatorps läkaredistrikt och förbinder mig att efter bästa förstånd och förmåga platsen till alla delar bestrida.

- Som ovan

Förestående kontrakt förlänges på fem år räknade från den 1 januari 1893 till samma dato 1898 dock med den ändringen att från distriktet afgå Ask och Dagstorps socknar och i deras ställe intages Billeberga och Kjells Nöbbelöfs socknar.

Teckomatorp den 12 oktober 1892

Ovanstående är avskrift av ett kontrakt skrivet för hand med bläck. Formatet är folio.

Axel och Anna gifte sig i Lund den 27 november 1885 och flyttade samma år till Teckomatorp.

Fotot av Axel Ekdahl på nästa sida är taget någon gång efter den 7 oktober 1908.Han dog den 29 december 1913 i Teckomatorp, Norra Skrävlinge fs. Hustrun flyttade i augusti 1914 till Ystad, där hon dog 1944.

Makarna ligger på Norra Skrävlinge kyrkogård. Där ligger också deras yngste son, som dog 1893 vid 2-års ålder. Det fanns ytterligare två söner: Per-Axel Edvin född i Teckomatorp den 20 februari 1887 och Kaj Uno Ragnar född den 25 augusti 1888, även han i Teckomatorp.

Axel Johannes Ekdahl född 23/10 1855 i Kristianstad

Anna Margarete f. Jensen född 13/12 1857 i Helsingör

Ett porträtt i olja av Axel Ekdahl hänger i Servicecentrum i Teckomatorp sannolikt målat någon gång 1906-1908. Meritlistan är imponerande: student 1874, fil.kand. 1876, med.kand. 1881, med.lic. 1885, legitimerad samma år.

Han disputerade 1893 på en avhandling med titeln: "Om rättsmedicinska undersökningar rörande sinnesbeskaffenheten hos för brott tilltalade personer".

Under studietiden tjänstgjorde han som underläkare på lasarettet i Lund under åren 1878 och 1881 sammanlagt i 6 månader, var tf. lasarettsläkare i Hörby en kortare tid 1883, bestred fängelseläkaretjänsten i Landskrona under 2 månader 1884.

1885 sedan han erhållit legitimation uppehöll han tjänsten som andre resp. förste stadsläkare i Landskrona i 2 månader innan han gifte sig och flyttade till Teckomatorp och öppnade praktik där i januari 1886.

Hans militära utbildning och tjänstgöring med början 1882 ledde till att han 1905 blev utnämnd till fördelningsläkare vid I Arméfördelningen med överstelöjtnants tjänsteklass.

Han deltog i Generalstabens fältövningar i Dalarna 1897, i Generalstabens fältövningar i Norrland 1906 och kommenderades samma år att övervara taktiska övningar för militärläkare i Västmanland, varefter han ledde sådana övningar i Skåne.

År 1896 tjänstgjorde han under våren vid Österrikisk-Ungerska husarregementet i Wien. Här deltog han därjämte i en kurs i barnsjukdomar och åhörde den berömde professorn Nothnagels föreläsningar i invärtes medicin.

Efter deltagandet i fälttjänstövningar i Danmark 1908 utnämndes han vid taffel hos H. Maj:t Konungen till kommendör av Dannebrogen, 2:a graden. Han hade tidigare utnämnts till Riddare av Vasaorden (1899) och Riddare av Nordstjärneorden (1905).

Självklart anförtros en man med så stor kapacitet en mängd allmänna uppdrag och naturligtvis också hedersuppdrag. Av det som berör vår bygd vill vi nämna, att han var en av stiftarna av Teckomatorps Sparbank och blev dess förste styrelseordförande. Han var järnvägsläkare vid statens järnvägar - linjen Billesholms gruva-Södervidinge - från den 1 januari 1896; landstingsvald ledamot av direktionen för länslasarettet i Landskrona 1904; han var engagerad i Teckomatorpsortens föreläsningsförening m.m.

Förutom ett antal medicinska fackartiklar och redogörelser har han från trycket utgivit även ett antal mera allmänt hållna uppsatser. Sålunda trycktes ett på Svalöfs föreläsningsförening den 28 januari 1893 hållet föredrag betitlat "Om vården af sjuke i hemmet". Det trycktes på begäran av föreläsningsföreningen. Föredraget ger en bild av förhållandena på landsbygden, som kanske känns något förvånande. Han uppmanar sina åhörare, att icke lägga den sjuke i samma säng som en frisk och att icke giva medicin utskriven åt annan till den sjuke.

I ett föredrag hållet på Läkaresällskapet i Lund 1897 "Om läkarens tystlåtenhetsplikt" diskuterar han sådana problem som t.ex. vad sjukdomen syfilis innebär. Skall läkaren avslöja en smittad man, som han ej kan förmå, att avstå från att gifta sig ?

Ett axplock från en resa "Till Rom och Neapel" 1909. Han berättar: när vi på återresan besökte Hagenbecks djurpark i Hamburg fröso vi som droskkuskar. Han berättar vidare att: Gamar, örnar och andra större roffoglar sitta här och där på klipporna, tjudrade vid berget med 14 meter långa kedjor, som gifva dem en viss grad af frihet.

Givetvis har vi forskat i Axel Ekdahls anor. Hans fader var en framstående präst. Han hade många syskon, varav flera som vanligt på denna tid dogo späda men flera av bröderna blev framstående. Det vi stött på inom denna syskonkrets är av sådan art att vi beslutat, att forska vidare och förhoppningsvis återkomma med en redogörelse i ett kommande nummer av denna tidskrift. Krutstänk och kanondunder och kejsar Napoleon 1. Bakom hans hustru Anna Jensen skymtar atombombens hattsvamp och Niels Bohr.

Som redan sagts finns gravplatsen på Norra Skrävlinge kyrkogård. På den mäktiga stenen har ristats:

Formuleringen låter oss ana, att hans patienter rest stenen. Jordfästningen ägde rum i Norra Skrävlinge kyrka den 3 januari kl 3 e.m. Som en tacksamhetsgärd för den omsorg Ekdahl ägnat järnvägspersonalen utrustade järnvägsledningen ett extratåg, som förde Ekdahls stoft och likföljet från Teckomatorp till kyrkan.

Hans hustru begrovs där 1944. Det är 53 år sedan – alltså för mer an 50 år sedan. Vem har ansvar för gravplatsen i dag?