Klockaresläkten Fougstedt i Kågeröd och Stenestad

- Bengt Nordahl -

Tidigare har i detta blad presenterats klockarsläkten Hall och några andra ännu äldre kända klockare i Kågeröd. Jöns Hall, den siste av dessa klockare, dog 14/1 1765. Året efter tillträdde Jöns Fougstedt, och under 110 år, 1766-1876, tjänstgjorde tre generationer (far, son och sonson) som klockare i Kågeröd och Stenestad. Även om denna släkt lär vara grundligt utforskad, är det väl inte alla läsare av Släkt och Bygd som känner till denna släkt, varför det kan finnas anledning att försöka bidraga till att rädda dem ur tidens glömska.

Jöns Fougstedt, den förste Fougstedten

Jöns Fougstedt (1740-1785) var son till Ingvar Nilsson och Elna Strickersdotter i Fulltofta. Båda föräldrarna dog, när Jöns var i 6-7 års åldern. Det är inte känt hur pojken fick sin utbildning, och det vore intressant att få bekräftat om det finns något släktskap med frälseinspektör Niclas (Nils) Fougstedt på Knutstorp. (Jöns kallar ju en av sina söner för Nils.) År 1766 dyker Jöns emellertid upp som klockare i Kågeröd under namnet Fougstedt. Enligt kyrkoherde Klerck fick han biskopens fullmakt daterad d 29 januari detta år, vilket även bekräftas av inskriptionen på en panel på baksidan av en pelare i kyrkan. På samma pelare hänger en bevarad gammal nummertavla med bokstäverna JF samt årtalet 1768.

Sammanlagt åtta födda barn till Jöns och Pernilla är kända. Sonen Måns bör vara uppkallad efter morfar, eftersom Pernilla ibland kallas Månsdotter istället för Möller. Som en kvarleva från den tidigare klockarsläkten upptas även den avlidne klockare Halls ogifta syster Greta Hall född 1715. Hon dog emellertid 1778. Jöns syster Ingar uppges 1767 inflyttad från Fulltofta, och 1772 kom hon från Konga, där hon troligen tjänat i N Djurup. Hon och Ohla Svensson vigdes 12/5 1775, och som nygifta bodde de tydligen först inhysta hos Ohlas broder Anders Svensson på Liahus. (Ohla och Anders var söner till ryttaren Sven Andersson Risberg, vilken liksom Anders Svensson är min ana.)

Klockare Jöns Fougstedt blev endast 47 år gammal. Han avled 3/2 1785 ”efter 12 dagars sjukdom af en i socknen grasserande rötfeber”. Klockaränkan Pernilla Fougstedt dog emellertid 1821 av ålderdomsbräcklighet.

Magnus Fougstedt (1772-1831)

Sonen Måns kallar sig senare Magnus, och som klockare efter fadern är han känd som Magnus Fougstedt. Magnus var emellertid bara 13 år vid faderns bortgång, och det har inte utrönts vem som uppehöll klockartjänsten innan Magnus kunde tillträda. 1797 upptas Magnus Fougstedt för Klockarebolen tillsammans med modern ”Enk Pernilla Månsdotter”, och han kallas klockare 1802 vid vigseln med jungfru Gustafva Charlotta Gjertzon från Tågarps gästgivargård. De hann få två barn, innan hustrun dog 1804 ”i hetsig feber”. Hans andra äktenskap ingicks 1807 i Stenestad med pigan Marna Olasdotter, som var född 19/9 1784 som dotter till nämndemannen Ola Jönsson i Hultahus. Hon var mor till bl.a. sonen Ola och dottern Petronella. Magnus avled den 12 juli 1831, medan Marna Olasdotter dog som 72-årig änka 1856 på Bauseröd, där hon upptas med bl.a. dottern Petronella och sonen Nils. Den senare inflyttade 1851 från Hörby till Bauseröd, och uppges vara bokhållare.

I Sverige infördes skyddsympning mot koppor 1801, och Magnus Fougstedt var en av de första som åtog sig den sysslan. När han av denna anledning år 1827 fick ett s.k. nådevedermäle, uppges han ha hunnit med att vaccinera över 1500 barn. Det sägs också att han inte för egen räkning velat uppbära den årligen till vaccinationen inflytande kollekten utan anslagit dessa pengar till inköpande av läroböcker.

Magnus Fougstedt var en ”allmänt älskad och saknad klockare” enligt greve A Wachtmeister, som vid sockenstämman 28/8 1831 önskade att sonen Ola blev faderns efterträdare. Han var endast 19 år men hade under faderns sjukdom biträtt honom i klockargöromålen.

Nära västra gaveln av kyrkan står Magnus Fougstedts gravvård med följande text:

CANTOR
MAGNUS FOUGSTEDT
FÖDD 30 JANUARI 1772
DÖD DEN 12 JULI 1831
MINA BARN ÄLSKOM ICKE MED ORD DÖM ELLER MED TUNGONE UTAN MED GERNING OCH SANNING

Ola (Olof) Fougstedt (1812-1876)

Olas hustru hette Cecilia Vittgren, och de verkar ha fått åtminstone 15 barn, av vilka dock inte alla överlevde.

I början kallas Ola klockare men senare kantor i kyrkoboken. Stenestads kyrka fick en kyrkorgel 1856. Den förenade organist- och klockartjänsten innehades där av Ola Fougstedt, medan skollärare Svante Killgren åtog sig att utan ersättning vara orgeltrampare. Under Olas tid saknades kyrkorgel i Kågeröds kyrka. 1831 beslöt sockenstämman att beställa ett exemplar av ”hovpredikant Dillners uppfunna instrument psalmodikon”, som finns med i 1862 års inventarieförteckning. 1880 upptas emellertid som instrument ”En 8ta fots Orgel med en manual och bihangspedal”. Den uppges vara byggd 1876, samma år som Ola Fougstedt avled.

Mer än de flesta klockare var Ola Fougstedt överhopad med kommunala befattningar och göromål. Efter införandet av den allmänna folkskolestadgan 1842 upphörde klockarens undervisningsskyldighet, men han hade enligt protokoll ”skyldighet att läsa med årets nattvardsungdomar från midsommartiden tills de av Pastor mottogs för att erhålla konfirmationsundervisning. Tillika hade han att undervisa Kågeröds skolungdom i Kyrkosång.”

Det är nog föga känt att Ola Fougstedt även ägnade sig åt konstnärlig verksamhet. I Svenskt Konstnärs Lexikon finns han upptagen som klockare och träsnidare i Kågeröd, och B. O. Österblom skriver i sin bok om Olas sonson Arvid Fougstedt (se nedan): ”Om denna Ola berättas att han inte endast var en god orgelspelare och sånglärare, utan även snidade vackra träfigurer. Man kom långväga ifrån för att beundra dessa symboliska kyrkofigurer, som fanns uppsatta på en dörr till källaren i trädgården.”

1851 omtalas att klockare Fougstedt anlagt ett garveri på plan tillhörigt Klockarebohlet. Som garvare upptas Ola Fougstedts svåger Christopher Möller. 1855 vigdes garvare Christopher Möller från Kågeröd och mamsell Petronella Fougstedt från Bauseröd. Petronella var född 22/6 1824 som dotter till klockare Magnus Fougstedt och Marna Olasdotter. Intressant att konstatera att Christopher Möller uppges född i Gråmanstorp liksom Petronellas farmor Pernilla Möller. Klockarbostället Nr 2 Kågeröd var utarrenderat sedan fardagen 1849, och det uppges 1851 vara vanhävdat till hus, jord, skog och stängsel. Bonthrum i Dufveskog, som efter kontrakt innehade arrendet av klockarlägenheten till 1864, fick avträda det nästa fardag.

Enligt kyrkoherde Gustafssons omdöme vid prostvisitationen 1867 var Ola Fougstedt en duglig karl, när han höll sig nykter. Trots förmaningar att taga sig till vara från den olyckliga dryckenskapen tvingades Ola Fougstedt att begära tjänstledigt, och som vikarierande klockare fungerade sonen August Evald född 17/9 1838. Stenestadsborna klagade dock på dennes skicklighet att spela orgel, och att han även ”begått det felet att han upphängt felaktigt psalmnummer”.

Vid vigseln 1874 med Eva Sjöholm från Ingelstorp i Kågeröd står Evald som arrendator av klockargården, men vid barnens födelse i Ingelstorp kallas han arbetare. I bouppteckningen efter modern Cecilia Vittgren 1890 uppges han vara vagnmakare. Ett av Olas yngsta barn Olof Lorentz Harald var född 31/3 1857. Han uppges 1878 utflyttad till obestämd ort men bosatte sig i Stockholm, där han var köpman, senare kamrer, och även amatörmålare.

Arvid Lorentz Fougstedt (1888-1949)

”Picadoren” 1917 Arvid Fougstedt

Han föddes 17/6 1888 i Stockholm som son till köpmannen Olof Lorentz Fougstedt och Ingeborg Pettersson och upptas i Svenskt Konstnärs Lexikon som målare, tecknare, illustratör, grafiker och professor vid Konstakademin. Arvid ville utbilda sig till målare, men på grund av föräldrarnas motstånd började han som elev vid Iduns litografiska anstalt i Stockholm. Efter att ha blivit tecknare i den politiskt radikala skämttidningen Puck, fick han emellertid råd att resa till Paris 1908. Han ingick senare giftermål med Gerda Wessel och var huvudsakligen bosatt i Paris under åren 1913-1917. Efter första världskrigets utbrott gjorde han prisbelönta akvareller över temat ”Krigets bilder”. 1925 tillkom hans berömda illustrationer till Röda rummet, 8 akvareller och 21 teckningar. Under 1930-talet vistades han om somrarna på Österlen, troligen ditlockad av vännen prins Eugen.

Sonen Erik Wessel-Fougstedt föddes 1915 i Paris och blev tecknare och målare liksom fadern.

Nils Fougstedt (1881-1954) var bror till Arvid Lorentz och var en känd skulptör och konsthantverkare. Var med om att bilda firman Svenskt Tenn och utformade ett flertal vackra tennarbeten, och dessutom arbetade han som dekoratör.

Fougstedt i Finland

Naturligtvis kan många fler ättlingar till Jöns Fougstedt omnämnas. Gottfrid Sjöholm berättar således i sin artikel ”Klockaren i Kågeröd får ett nådevedermäle” (NST 2/12 1964), att en av Jöns Fougstedts söner for till Helsingborg och blev sadelmakare, och att dennes son Johan Lorentz flyttade till Finland och blev stamfader för en finländsk gren av släkten. Det måste vara Nils Fougstedt som dog 30/3 1853 som f.d. sadelmakare i Helsingborg. Hans ålder uppges vara 79 år, vilket stämmer med Jöns Fougstedts son Nils född 27/12 1773. Den som gjort den mest betydande insatsen i finländskt kulturliv är nog den finländske dirigenten och tonsättaren Nils-Eric Fougstedt (1910-1961). Han var dirigent för Finlands radios symfoniorkester 1950-61 och tilldelades 1953 Pro Finlandia (utmärkelse för finländska artister). Sjöholm nämner också en professor Gunnar Fougstedt som representant för den finländska grenen.

Gustaf Siöberg

Kantor Gustaf Siöberg kom 1876 från Stockholm och efterträdde släkten Fougstedt som klockare i Kågeröd. Han var född 14/12 1845 i Uppåkra och hustrun hette Cornelia Helena Dagobertha Otilia Sivers, dotter till överstelöjtnanten O Sivers i Dragesholm.