Ett unikt avvittringsdokument- Bengt Nordahl -I en tidigare artikel ondgjorde jag mig över vissa prästers underlåtenhet att namnge hustrurna i kyrkobokens olika notiser. Ibland kan detta kanske bero på att de inte kände till deras namn, vilket man kan tänka sig, när Eric Herlin 1710 skriver: ”Fjärde Pingesdag begrofs Oluf Pärs moder i Trilred 83½ år gl.” (f 1627). Hon fanns ju inte upptagen i någon födelselängd eller annan kyrkobok. Han kunde dock ha frågat efter hennes namn, fast namnet saknade förstås intresse, medan åldern tydligen imponerade på honom, när han fick veta den. Den här gången vill jag emellertid berätta om, hur man ibland kan ha tur och lyckas få fram hustruns namn, trots att det inte finns i kyrkoboken. Bouppteckningar saknas från aktuell tid, men namnet kan ibland vara nämnt i domboken. I fallet som jag här tänker återge, påträffade jag det emellertid i ett intyg bevarat i Kågeröds innehållsrika kyrkoarkiv. Bland min frus många kågerödsanor finns smederna Hindrich Hacksson och Jöns Truedsson. Den senare som bodde i Kockahuset figurerar också i historien om ”Olovliga konster och vidskepelse” (se Släkt och bygd 1998:2), och även uppgiften om denna händelse fann jag ursprungligen i en bevarad skrivelse i Kågeröds kyrkoarkiv. Jag kände tidigare till att Hindrich Hacksson, som var äldre än Jöns Truedsson, var den senares svärfader, genom att dottern Kirstina Hindrichsdotter och Jöns Truedsson gifte sig 1721. Hindrich Hacksson är också intressant för att han var gift fem gånger, varför han också hade ganska många barn, och Kirstina var det sjätte och det första överlevande av de tio barnen med hans första hustru. Av de fem giftermålen finns dock inte de två första vigslarna i Kågeröds kyrkobok, eftersom de ägde rum i annan församling. Den första skedde 1697, vilket följande notis omtalar: ”Dnica 8 Trinit (25/7) efter wigseln introd. Hendrichs hustru i Calmar”. Dessvärre kom hustrun tydligen från Konga, och hennes namn saknas självklart i kyrkoboken, för även vid hennes död 1714 skriver prästen: ”Juhldag begrofs Mäster Hindrich Hacks hustru från Calmar”. Däremot står det i 1711 års mantalslängd, att hustrun hette Hanna. Genom visst detektivarbete har det även lyckats fastställa att hon troligen hette Hanna Nilsdotter. En del av faddrarna till barnen visar sig nämligen komma från Stora Åkarp i Konga, och katekismilängden för Konga 1696 är ovanligt detaljerad. Den nämner både hustrur och barn med deras fullständiga namn och upptar bl.a. Nils Ågessons dotter Hanna Nilsdotter på St Åkarp. Kanske var det hon som året efter gifte sig med Hindrich Hacksson. Hindrich Hackssons andra hustru dog 1721: ”Advent söndag begrofs Hindrich Hacks hustru i Örtahuset”. Innan året var till ända hade Jöns Truedssons tidigare nämnda vigsel med Hindrichs äldsta dotter Kirstina ägt rum, och lite senare ingick Hindrich sitt tredje äktenskap. Inte heller denna vigsel har jag funnit, men hon namnges faktiskt vid sin död 1734. Nu heter kyrkoherden PR Klerck, och han har fått insikt om att också hustrurna bör namnges, även om det ännu inte alltid förekom, vilket framgår av den tidigare artikeln. Av någon anledning levde Hindrich Hacksson som änkling ända till 1738, innan han åter var ”sinnad att träda uti äktenskap”. Detta framgår av följande skrivelse undertecknad av svärsonen Jöns Truedsson: Emedan min Swärfader Hindrich Hackson uti Örtahuset nu är sinnad at träda utiij äktenskap med Änkan Boel Olufsdoter, och jag undertecknad Jöns Truedson i Kåkahuset warit förordnad till förmyndare för de 3 barn, som min Swärfader haft med andra hustrun Hanna Truedsdoter, Ty har iag efter min skyldighet påstådt, at dessa mina 3 systerbarns Möderne arf som fadren än hos sig innehaft måtte blifwa utlefwrerat, och till mig Dispositio lämnat, hwilket nu således emellan os af handlat och öfwerens kommit är, at min Swärfader till mig i afräkning lefwererat Tiugu Dr Smt och Mårten Olsson i Skyttagården samt Swän Jöns i Risagården gådt hos mig utj Caution för fyrtio Dr Smt, som till nest kommande Phil. Jacobj dag (1 maj) till mig skola blifwa lefwererade, skolandes iag och bemelte min Swärfader wäl i wänlighet komma öfwerens om de gångkläder, som det ena mit syster barn fåt i arf och än under min Swärfaders omwårdnad warit, hwarföre iag i anseende till dett ofwan förmälte har intet emot at nu det äktenskap, som min Swärfader will ingå med Änkian Boel Olufsdotter winner sin fullbordan, till bestyrkande häraf undeskrifer iag detta med egen hand. Kågeröd d 18 Januarii 1738 Enligt 1734 års lag skulle bouppteckning upprättas och inlämnas till domstolen, men även innan dess gjordes väl oftast en inventarieförteckning för att kunna förrätta skifte. Änkling eller änka fick inte ingå nytt äktenskap innan avvittring var gjord, dvs avskiljande av makes eller makas och arvingarnas del i oskiftat bo, varför bevis om avvittring måste uppvisas för prästen. I Svenska Akademins ordbok, vars äldsta delar är från 1800-talet, står följande om avvittring: ”Genoom afvitring göres veterligt, huru mycket, som rätteligen tillhör den döda makans arfvingar. Med afvitring menas intet annat, än bodelning mellan dessa och den efterlefvande makan”. Ovanstående skrivelse är ett bevis om en sådan avvittring, fast det är ju prästen som skrivit det åt Jöns Truedsson. Barn skulle ha en förmyndare som såg till att deras möderne- eller fädernearv förvaltades, och som synes var Jöns Truedsson förmyndare för Hanna Truedsdotters barn, vilka var hans systers barn. Dessa tre barn var Hanna, Elna och Sissela, av vilka Hanna är min anmoder. När Jöns Truedsson 1721 blev förmyndare för sina systerbarn, var dessa små, men den 18 jan. 1738 var de giftasvuxna och skulle ha ut sina arv. Den ena dottern var redan gift, och Hannas giftermål, som ingicks den 9 juli samma år, var kanske redan påtänkt. Innan Hindrich Hacksson hade överlämnat dessa barns modersarv till förmyndaren fick han således inte gifta om sig med sin tilltänkta änka. Det som står i skrivelsen innebar ju att Hindrich och Jöns också var svågrar, förutom att Hindrich var Jöns svärfader. Det senare hade Hindrich blivit när hans äldsta dotter gifte sig med Jöns Truedsson, och man förvånar sig över att detta giftermål var tillåtet, eftersom det under vissa tider fanns giftermålshinder för folk som var besvågrade. Det var bl.a. förbjudet att gifta om sig med en nära släkting till sin före detta make eller maka, fast här var det ju inget omgifte. Det kan tilläggas, att efter att ha blivit änkling för fjärde gången 1746, förberedde Hindrich följande år sitt giftermål med änkan Boel Påhlsdotter, som var hans femte och sista. Inför detta äktenskap finns följande intyg i Kågeröds kyrkoarkiv om att avvittring var gjord: Knutstorp d 4 Juli 1747. Efter endast ett års äktenskap med sin nya hustru dog Hindrich Hackson. Även om dödsnotisen efter honom är kort, innehåller den som synes alla väsentliga uppgifter: PS. Känner någon till, om det finns släktskap mellan Nils Fougstedt och den senare klockarsläkten Fougstedt i Kågeröd? DS. |