Släkt och Bygd 03:2
Omslaget

Oäkta barn, okänd moder

- Bengt Nordahl -

”1722 Marie besökelsesdag Christnades Hack Hindrichsons oäkta barn ne Nilla.”

Denna korta notis i Kågeröd C:1 är unik. Normalt är det faderskapet som ger släktforskarna huvudbry, men här är det som synes tvärtom.

I domstolsprotokollen från 1722 finner man varken Hack eller barnets mor instämda för lägersmål, och vissa protokoll saknas. I en bevarad ”Saköreslängd wid Onsiö Härads Sommar Ting Pro År 1723” (C VI:1) står det, att ”Unge Hack Hendrickson med Qwinsfolket Kirstina Troetsdotter ifrån Urtahuset under Knutstorp Sätesgård, för första af honom och 3die af henne begångne Lägersmåhl”fick böta summa 25 daler. Adelns andel 16.21.8, häradets 8.10.16 (1 daler = 32 öre, 1 öre = 24 pgr). (Mannen fick böta 10 och kvinnan 5 daler för första resan.)

Barnafadern Hack Hindriksson var född i september 1705 och var således ung, medan modern Kirstina Troedsdotter var betydligt äldre. Hon bör vara dotter till Trued Jepsson och hans hustru Boel Erichsdotter, född 1687 i Billinge. Det var som synes hennes tredje ”oäkta” barn, och troligen fick hon det första 1710 enl Billinge kyrkobok: ”Dom Esto Mihi (20/2) döptes Trued Jeps doters oä barn i Billinge kallad ...”

Denna korta notis har vissa likheter med notisen från Kågeröd 1722, men här är även barnets och faderns namn utelämnade. Vi får veta vem modern är men inte hennes namn. Tyvärr saknas även här domstolsprotokoll från det aktuella tinget, men modern var säkerligen ovan nämnda Kirstina Truedsdotter. Trued Jepsson hade även en dotter vid namn Hanna, som gifte sig med smeden och änklingen Hindrich Hacksson (unge Hack Hindrichsons far) i Kalmarhuset (Urtahuset) vid Långaröd i Kågeröds socken troligen 1715. Dit flyttade tydligen också systern Kirstina, där hon enligt en födelsenotis, som är den diametralt motsatta till de bägge ovan återgivna, blev mor till en ”oäkta” dotter 1717: ”16 Junij föddes drängen Elias Masons oäkta barn ne Hanna af Modren Kerstena Troedsdotter utj Kalmarehuset som Christnades d 23 Junij efter mässan. Hustrun Hanna Pär Ols utj Stora Äbbarp bar barnet till dopet, fadrar barnets morbroder Jöns Trueds, Hindriks dot Kierstena i Örtahuset, pigan Bengta Andersdotter i Örtahuset.”

I denna notis, där både namnet Kalmarhuset och Örtahuset (Urtahuset) används på gatehuset, är knappast något utelämnat. Även här upptas barnet som faderns, men modern namnges och kallas inte kvinnfolk, trots att detta tydligen var hennes andra oäkta barn. Det intressantaste är, att man får veta namnet på barnets morbror, som 1721 gifte sig med ”Hindriks dotter Kierstena”. Tyvärr är tingsprotokollen från det aktuella året nästan omöjliga att läsa, men det råder knappast någon tvekan att det är Kirstinas andra ”oäkta” barn.

Den uppmärksamme läsaren lägger märke till att Hack Hindrichsons oäkta barn föddes 1722, men att saköreslängden (böteslängden) är från sommartinget 1723. Det kan konstateras, att den korta notisen i kyrkoboken står inträngd mellan den 9:e (22/7) och 10:e (29/7) söndagen efter trefaldighet, vilket stämmer dåligt med att ”Marie besökelsedag” inföll den 2 juli.Visserligen skulle placeringen stämma sämre för 1723, men man kan inte låta bli att fundera över, om inte notisen hamnat något fel vid renskrivningen. Nilla Hacksdotter (det oäkta barnet) blev 51 år och dog som ryttarhustru i Stenestad den 17/5 1773. Detta tyder ju på att hon var född 1722.

Vissa dopnotiser i Kågeröds kyrkobok från Erik Herlins tid är ganska innehållsrika, medan andra är korta och fåordiga, varav vi har exempel på båda ovan. Dödsnotiserna, även Herlins egen, är nästan alltid mycket korta, och de saknas ibland helt (gäller offren för pesten 1711). Under stor del av sin kyrkoherdetid hade Herlin sin svåger Jöns Klint som ”vice pastor”, om det nu var på grund av sjuklighet eller annan orsak. Det är känt att Herlin enl S Åsbo häradsrätts protokoll 1715 sökte uppbud på sitt köpebrev på säterirusthållet Dragesholm. Han dog 21/5 1723 i en ålder av 63 år och 7 månader. Jöns Klint, som var tänkt att bli hans efterträdare, avled 17/5 1724. Vem som fört kyrkoboken under olika år är svårt att avgöra, eftersom större delen blev renskriven av efterträdaren P R Klerck.

Omslaget